200 års vänskap mellan Ryssland och Georgien. Mosaik från 1983 i Gudauri.
När du reser runt i landet kommer du troligtvis se dem. Sovjetiska mosaiker i Georgien. Bilderna som visar historia händelser, folkens vänskap, eller vetenskapens framsteg. Plötsligt uppenbarar de sig, färggrant kakel eller glasmosaik mot en annars grå betong. I huvudstaden Tbilisi, i små landsbyar eller mitt i den storslagna fjällvärlden, just det spelar mindre roll. Motiven av krossad fascism eller livets träd dyker upp lite överallt.
Krossad fascism och georgisk-rysk “vänskap
En sovjetisk soldat trampar på och krossar svastikan. Det krävs ett gott öga för att upptäcka den. Detalj från den georgisk-ryska “vänskapsmosaiken” i Gudauri
Sovjetisk konst har dock ett rykte som delvis stämmer. Resultatet har blivit försummelse, ointresse, förstörelse. I Sovjetunionen var det konstnärens uppgift att ta ett moraliskt och filosofiskt ansvar. Att gestalta världen, inte som den var, utan som man önskade. Konst var nämligen agitation. Det sade Lenin. Och den skulle vara monumental. Imponera på folket. Det kom att kallas socialistisk realism, den riktning som all offentlig konst skulle ta.
Före renoveringen 
Ryska folksagor 
Georgisk folklore och sovjetisk modernitet 
Efter renoveringen 
Revolutionen och andra världskriget
Kommunismens ikoner
Huvudidén var att skapa ett socialistiskt samhälle. Där hade den offentliga konsten sin plats. Det på samma sätt som ikonerna hade sin plats i den georgiska kyrkan. Folk var vana att tolka bilder. Vissa kunde ha nästan hemliga betydelser. Kosmonauter istället för helgon. Kanske blev mosaikerna kommunismens ikoner?
Sovjetiska mosaiker: Försummelse och renässans
Därför är det kanske inte svårt att förstå försummelsen av sovjetiska mosaiker i Georgien. Konst från en tid många vill glömma har inte första prioritet. Men, de senare åren har det hänt saker. En sorts renässans. För vissa kanske även nostalgi. När äldre bara vill glömma kan yngre vara nyfikna. Och mosaiker dokumenteras och skrivs om. I bästa fall även renoveras, som vänskapsmosaiken i Gudauri. Jag är en av de som både skrivit och dokumenterat. En magisteruppsats. Mängder av fotografier. Här kommer de från Georgien!
Ortachala brandstation i Tbilisi 
Saburtalo brandstation i Tbilisi 
Väggkonst av den berömda konstnären Zurab Tsereteli, 1978 
Livets träd kanske? Sovjetisk konst i Mtskheta 
Ännu ett konstverk av Zurab Tsereteli, den här gången Tbilisis centrala busstation 
Traditionellt motiv i Gurjaani 
I Gurjaani centrum är denna mosaik med folkloristiska motiv mycket synlig 
Den georgisk-ryska “vänskapsmosaiken” i typiskt väder 
En mosaik jag upptäckte under en stadspromenad i Borjomi 
En tredje av Zurab Tseretelis mosaiker, “jakt” från 1975. Borjomi 
Från fasaden på idrottskomplexet Laguna Vere i Tbilisi 
Mosaik från 1979, tunnelbanestationen Polytekniska Institutet
Vill du läsa mer om Georgien?
I olika artiklar ger jag till exempel färdledarens bästa tips för Tbilisi och i andra texter skriver jag om både brutalistisk arkitektur och den sovjetiska människan. Min huvudmeny med alla Georgientexter hittar du här.
Kommentera