Bakom mig ligger en av de flera hundra tusen små bunkers som albanerna byggde på 1970-talet. Kommunistledaren Enver Hoxha hade stort sett isolerat Albanien från omvärlden. Alla andra var fiender. Partisanernas gerillakrigföring var det de hade erfarenhet av från världskriget, och nu skulle landet skyddas mot fienden på samma sätt, fast bättre. Det var bara det att fienden aldrig kom. Fienden fanns aldrig.

Jag är alltså på semester i Albanien. En vecka i lilla landet där jag reser med min kompis Håkan och försöker inte göra för mycket. Vi behöver inte se varje museum och följa varje tips från reseguiderna. Det räcker att gå runt, att bara vara.

Igår tog vi bussen till Vlore. Tre timmar. Till Albaniens tredje största stad. Med stränder och parasoller. Det är kanske 35 grader, men det fläktar ganska bra och känns inte för hett. Det blev fisksoppa igår till middag. Idag båtutflykt. Tror jag. Men nu: frukost. Det här är bara ett snabbt dagboksinlägg.