Ett bröllop och en krokodil

Söndag morgon och delfinsafari. Det var i alla fall det jag hade lockat med ungefär halva min grupp på nu i morgontimmarna.

13 personer plus jag i två små minivans och off we go. Byn Santubong ligger kanske 5 kilometer från där vi bor. Det var i Santubong att de japanska ockupationsstyrkorna steg i land under andra världskriget och det är härifrån även vi ska gå från kaj.

Från minibussarna och över i minibåtarna. Eller ja, 7 pers i varje båt, på med räddningsväst och ut i havgapet med oss. I alla fall nästan. Delfinerna bor där Santubong-floden möter Sydkinesiska havet. Irrawaddy-delfiner kallas dem, eller floddelfiner.

Det regnar, molnen räcker det 800 meter höga berget bakom oss. Vi glider sakta fram medan vi definspanar. Men inte ser vi några delfiner.

Havet går över till flod. Saltvatten och sötvatten möts. Mangroven växter tät. Båten stänger av sin motor, vår båtguide har nämligen upptäckt något…

Så ser även vi den. Där den ligger. Kanske 3 meter lång. Tittar på oss. Blinkar med ena ögon, som om det försökte signalera något. Till oss eller till en krokodilkompis kanske.

Med zoomen försöker jag fokusera. Men på båten har jag inget stativ. Det blir svårt med skärpan. Men ändå. Vi tittar på varandra några minuter. Sen fortsätter vår båt, och vi går i land i en liten fiskarby. Där är det tydligen bröllop!

Full aktivitet. Särskild för de som lagar mat, serverar, diskar, och underhåller. Och sen brudparet. Som poserar, poserar och poserar lite till. Vi turister och besökare får posera vi med. Gratulerar de nygifta! Blir med på många bilder.

Vi blir bjudna på mat, vi dansar, och karaoken går på högsta volym i hela byn som annars består av kanske 100 hus och som enbart kan nås med båt. För övrigt heter den Pulau Salak.

Färden fortsätter. Vi ser en liten koloni näsapor som festar på mangrovträdens blad. På väg tillbaka. Men sen plötsligt…

Jodå, krokodilsafari och bröllop i all ära. Men ingen delfinsafari utan delfin!

Taggad med: