Lokalmarknad och hembygdsmuseum, typ

Lördag är marknadsdag i Kuching. Det vill säga, det är mer folk och liv än vanligt på den stora Satok-marknaden lite utanför stan. Fisk och skaldjur, ett durianträd, lokalproducerat peppar och även salt från en saltvattenskälla inåt i landet. Jodå, det finns lite av varje på Satok-marknaden. I alla fall på en lördag. Och jag tog med mig halva min grupp…

Synd bara att jag inte kan ta med mig ett träd. De kostar bara drygt 30 kronor styck. Ja ja, jag får överleva utan. Avokadon (alltså frukten, inte trädet) som jag köpte var annars jättegod. Precis lagom mjuk. En halvkilo stor. Med salt och saften av det jag trodde var en lime men som visade sig att vara en lokal apelsin. En utmärkt middag på min hotellbalkong sen!

Söndag gjorde jag inte så mycket. Eller jo, receptionstid ifall någon har frågor. Pappersarbete med lite mail som skulle skickas. Frågor som måste avklaras. Ett par timmar i solen. En öl med den norska reseledaren som kom hit för ett par dagar sedan. Just nu finns både norrmän och svenskar på hotellet. Vi kände varandra sen innan dessutom, Eskild och jag. Vi var båda på jobb i Malaysia, även förra året.

Måndag. Jag lägger mig tidigt och vaknar även tidigt. I fem-tiden om morgonen oftast. Ibland somnar jag om. Ibland inte. Nu inte.

Frukost och uppmöte i receptionen. De som vill får följa med till Sarawak Cultural Village. Ett levande museum kallas det, fast jag vet inte. Hus från olika delar av Sarawak-provinsen. Tillhörande de olika folkgrupperna här. Sen lite dans och akrobatik. Musik.

Annars är arkitekturen imponerande. Hus höga som om de vore moderna byggnader mitt i en central storstad lite var som helst i världen. Fast gjorda av träd, plank och annat som naturen erbjuder. Visst, numera kanske man fuskar med lite spik. Eller ett betongfundament. Men ändå. Imponerande.

Just nu ligger jag på sängen. Kanske dags att börja packa? Om 5 timmar är det avskedsmiddag. Om 24 sitter jag på ett plan mot Kuala Lumpur. Och om 48 är jag förhoppningsvis i ett för mig helt nytt land… Fast nej, än så länge kan jag vila lite till.

Taggad med: