En sak är åtminstone säkert här på Borneo. I alla fall i området runt staden Kuching här jag befinner mig. Det regnar, det är vått, det kommer förbli vått, och det är bara att göra det bästa utav det.

Igår till exempel. Efter en rätt så misslyckad orangutang-skådning i Semenggoh-reservatet (inga orangutanger), har vi ledig tid i Kuching. Störtregn!

Det blir till att söka skydd på ett kafé. Tur ändå att där finns kaféer. Som dessutom har goda kakor! Morrotskaka och cappuchino på mig. Mycket trevligt!

Vissa människor gillar blommor. Andra gillar också blommor, men inte lika mycket. Det fick därför vara frivilligt att besöka Kuchings orkideträdgård. Jag gillar jag blommor rätt så mycket. Annars hade jag nog inte föreslagit aktiviteten. Kanske 1/3 av gruppen följde med.

Efteråt hann vi lite shopping, och jag förvånas över hur billigt det mesta är. Tyger, pärlbroderier, typiska souvenirer. Peppar odlas också här. Jag tänker nog köpa lite med mig hem. Särskilt vitpeppar. En mycket liten flaska lokal sprit köpte jag dock. Mest för etikettens skuld. Med bild av ett flygplan. Jag tror det är risvin.

Annars var jag på jakt efter skor. Jag håller ärligt talat på att gå sönder de jag har nu. Ett par Diesel-skor i skinn som ser ut som lite allt i alla-skor. De är fuktiga och i regnskogsklimatet blir de inte torra. Sketchers hade rea. 50% på utvalda modeller. Tyvärr inte min storlek.

Annars är Kuching en rätt så trevlig stad. 1920-talsarkitektur. Mycket kinesiskt. I en shoppinggalleria finns många restauranger, men jag hinner inte riktigt lunch. Det behövs iofs inte. Jag åt ju morotskaka tidigare. Buss tillbaka till resorten. Lokalguiden och jag pratar lite om nästa utflykt. Till Bako nationalpark. Där blir det inga orangutanger. Men vem vet. Kanske några näsapor!