Ett rutnät av gator. Med nummer istället för namn, som om det vore New York. Men med kläder och även en tygresväska till tork på balkongerna i de gamla brittiska kolonialhusen är det annars inte mycket som påminner om The Big Apple. Äpplen finns för övrigt på de öppna marknaderna som sträcker sig längs trottoarerna. Bananaffären på 17th Street gör sig dock bättre på bild.

Min kompis Toby och jag går gata upp och gata ner. Förbi synagogan som har stängt idag. Det är ju självständighetsdag. Vi besöker en kyrka där de förbereder till bröllop. Tågstationen som en gång måste ha varit hur vacker som helst. Vi går och går. Över 20.000 steg blir det totalt.

Efter lite vila tar vi en Grab till Shwedagon pagodan. Grab är en taxi-app, ungefär och Uber, och pagodan är Yangons stolthet.

Den lyser upp i eftermiddagssolen. Människor, lokala som turister, munkar som vanliga om man kan säga så, de kommer alla hit. Särskilt idag. Vi pratar med ett burmesiskt par vars son ska studera i USA. Jag ser ett ansikte. Jag ropar ett namn. Det är en av mina tidigare resenärer som nu reser runt i Burma. Som jag alltså. Världen är bra liten!

En enkel middag med fläskkött, grönsaker och ris. Tidigt i säng. Fast jag sover dåligt. Det är väl nu jetlaget kommer. När jag inte är totalt utslagen efter resan, men kroppen ännu inte hunnit i kapp. Ett plan väntar. Nu bär det norrut. Mer om det sen!