Vid vägen går en herde. Han vaktar sina får tillsammans med sin hund, och nu gäller det att få fåren över vägen. Detta samtidigt som vår buss kommer. Kanske anar fåren en viss stress. Inte vet jag vad kaukasiska lammen med sina fettklump till svans tänker, fettet som är en delikatess i hela Kaukasusområdet. Herden och hunden, vår chaufför, lokalguide, mina resenärer och jag tar i alla fall helt lugnt. Det är bara att vänta. Köra sakta…

Vi befinner oss i Kakheti. Östra delen av Georgien. Landet vinområde där gårdarna ligger tät. Vi tittar på olika produktionssätt för vin. Moderna och traditionella metoder. Och till lunch får vi smala tre olika.

Största staden i Kakheti heter Telavi. 28.000 människor som livnär sig på vad jorden ger. Samt lite byråkrati, administration och försäljning. Och turism förstås. Vi går på marknaden. Shoppar lite. Jag hjälper en resenär som ramlat till apoteket. Skaffar lite desinficerande salva. På marknaden är det folk från alla landsbyar omkring. Och turister. Unga och gamla. Det är marknaden som gäller.

På eftermiddagen är det dags att återvända hem. Till hotellet. Vi åker en annan väg. Genom bökeskog och över bergspasset Gombori på 1620 meter. Om man nu kan kalla det ett pass.

Efter 18 är vi tillbaka i Tbilisi. Jag tänkte gå på operan. Där går en ballett, Natali heter den. Det börjar 19. Fast jag är trött. Och egentligen mer intresserad i själva operahuset där de spelar än av föreställningen. Jag går till en närliggande restaurang istället. Beställer min georgiska favoriträtt. Shkmeruli. Kyckling i gräddsås med vitlök. Bröd och två glas vitt. 50 kronor. Sover skönt efteråt. Nu börjar en ny dag…