30 timmar hemma

Komma hem och vända. Inte att det bara känns så. Det är så. Klockan är 05:10 och dörrarna stängs. Den kvinnliga förinspelade rösten säger: – Nästa, Hallunda.

Förra natten, när jag kom hem från Rumänien, kunde jag lägga mig 02:45. Nu i natt vaknade jag istället 02:45. Över en timme innan alarmet. Det är svårt att sova när man vet man ska upp.

Som vanligt hann jag inte med hälften av det jag skulle den ena hemmadagen. Men men. Det jag inte hann igår hinner jag idag. Eller nej, när jag kommer hem om 12 dagar.

Nu är det nämligen Ryssland som gäller. Passet i innerfickan på jackan. 2000 rubel, en del euro och två bankkort. Varma kläder. Stockholm – Oslo. Oslo – Moskva. Moskva – Perm.

Perm ligger vid Uralbergen. Jag har faktiskt inte varit där förut. Men flodkryssningen börjar där. Och väderprognosen säger det blir kallt. Ner mot noll. Från Perm till Moskva. Och sen hem igen, med flyg. En norsk grupp på över 30 personer. Fartyget heter Anabella.

Fast än så länge är jag i Sverige. 30 timmar. Den kvinnliga rösten säger: – Nästa, Vårby Gård.