Jag vaknar klockan 04:00. Kanske för att jag har fönstret öppet. Det är kyrkoklockan som ringer. Klockorna. Från den ena kyrkan. Sen den andra. Och varje kvart rings det. Varje kvart.

Halvslumrar, vänder på mig, ligger på höger sida, sen vänster, sen höger igen. Det är småkyligt och jag tar ett extra täcka från sängen bredvid som jag lagt mina papper på.

Jag måste ha somnat till lite, för sen ringer det ingen. Och det vill inte sluta. Eller jo, när det slutar kollar jag på klockan på mobilen. 07:05. I fem minuter har kyrkoklockorna ringt konstant. Jag vet inte hur många kyrkor det finns i Brasov. Men tydligen finns här människor utan klocka. Och längre än sju ska ingen sova.