Öring och hjortron

Å ena sidan är det spänningen. När man sitter där i båten, eller står på land. Nappar fisken? Eller inte… Å andra sidan är det väntandet. Det lite meditativa. Fast jag använder egentligen inte ord som meditera. Utan snarare tänka, slappna av, koppla bort. Bara vara, titta på bergen, buskarna, låta tankarna vandra, och plötsligt har man en fisk på kroken.

En annan spänning är när man går ute och plockar hjortron. Söka. Leta. Kanske hitta. Kanske för att ta med hem. Kanske bara tillräckligt för att äta där och då. Jag gillar att leta. Försöka hitta. Något som andra inte hittat tidigare. Ett ställe där andra inte varit. I alla fall inte på några dagar så att hjortronen hunnit mogna.

Nu har jag varit två hela dagar i Lakselv. Jag har familj där. Och vi har plockat hjorton. Och vi har fiskat. Pratat. Kokat kaffe. Druckit lite vin. Jag har kört bil (innan vinet, inte efter), vi har åkt båt.

Och vi fick faktiskt några öringar.

Och det blev även nästan en kilo hjortron. Idag fortsätter resan. Mot Nordkap.

Taggad med: