Från Kirgizistan via Stockholm till Narvik

En av de vackraste utsikter över staden Narvik såg jag igår. Från en terrass om kvällen när solen fortfarande värmer lite, men klockan 10 är det inte så mycket värme kvar i solen. Det blir snabbt småkyligt. Klockan 11 går den ner.

För nästan en vecka sedan lämnade jag Kirgizistan. Tiden går tydligen snabbt när man har roligt. Det känns som bergslandet i Centralasien var en mindre evighet sen. När jag satt där på nattflyget till Moskva. Käkade pannkakor med lax till frukost. Efter att ha sagt hejdå till alla underbara resenärer. Fast jag har rapportskrivandet kvar. Som efter alla resor som reseledare.

Sen hann jag med två nätter hemma i Stockholm. En middagsbjudning. Lite umgås med vänner. Fast kanske viktigast, packa upp, tvätta kläder och sen packa ner igen. Två dygn senare skulle jag ta tåget till Narvik. Tillsammans med min morfar.

Det får bli ett eget inlägg om tågresan. Någon gång senare. Rena rama vandringståget. Alla dessa shorts och kängor. De som ska av i Murjek. Eller Abisko. Som undrade varför jag skulle helt till Narvik för att vandra. Vandra? – Jag kommer från Narvik, jag ska inte vandra.. – Oj, jaha, vi bara trodde.., eftersom alla andra…

Fast jag har faktiskt kängor med. I resväskan. Jag bara inte åker i dem.

Nu är det måndag morgon. Jag har hunnit med ett besök i Skjomen. Naturen är vacker där och släkt bjuder på middag. Jag körde min morfars bil. Den som jag snart ska på roadtrip med.

Men först ett par dagar till. I staden jag kommer ifrån. Nu är det måndag morgon i Narvik.

Taggad med: