– Vi har ett problem.

Denna korta mening uttalades under frukosten av en av våra båtguider. För ordningens skuld, när man jobbar som färdledare på en rysk flodkryssning, vilket jag nu gör, har man gärna en såkallad båtguide. Tillsammans med en själv utgör vi det team som ska stå till resenärernas tjänst.

Min båtguide började därför morgonens konversation med detta påstående, och min första tanke var – jaha?

I Ryssland, som så många andra ställen, kan förstås problem vara så mycket. Allt från en bruten fot till en försening till en tappad plånbok, och så vidare och så vidare.

Jag frågar därför den kanske mest naturliga fråga – Vad är problemet?

– Någon har ätit alla kiwin!

– Jaha, tänker jag igen. Fast inte med frågetecken den här gången.

Och jodå, det äe nämligen så att till kvällens meny, där resenärerna får välja efterrätt, ofta glass, tårta eller en frukt, så står det kiwi i menyn. Kiwina är dock sporlöst borta.

Man kan förstås fundera över vart kiwin till nästan 190 resenärer kan ha tagit vägen. Jag funderar dock inte så mycket. Båtguiden presenterar dock en lösning. – Kan vi ge dem ett päron istället?

– Päron är helt okej för mig.