Jag börjar märka myggorna

Just nu passerar landskapet förbi. Människor som har det bra. Vinkar till båten. Fiskar och grillar. Telt och bord med bröd ocjh flaskor. Att man på en flod ändå skulle känna sig så nära människorna här? Det hade jag inte trott.

De människor jag möter i Moskva är glada. De flesta i alla fall. Jag möter förstås inte alla. Men de jag möter. I affärerna. På restaurang. När man frågar något på gatan. Alla så vänliga.

För två dagar sedan började det. Med AirBaltics. Till Riga. Sen deras specialfärgade plan till Moskva. Lettlands färger. Polkagrisplanet.

Jag har mött min grupp. Pass och tull går snabbt. I väg till båten där middagen väntar. Mer än godkänt.

De nästa två dagarna gör vi utflykter i Moskva. Lokalguiden Leo är den duktigaste jag haft. Lokalguiden Olga som också följer med är en annan fråga. Inte så initiativrik direkt.

Ledig tid på eftermiddagen. Jag läser. Går genom papper. Packar ur min resväska. Det finns tillräckligt att göra. Som att ta en selfie på däck.

Ena dagen besöker vi Kreml. Andra dagen andra stadsdelar. Och Röda torget. Jag hinner en sväng förbi historiska museet. Första gång för mig. Jag gick dessutom in på rysk biljett. Det vill säga nästan halva priset.

Tillbaka på båten. Jag förbereder ett föredrag. Om ryska alfabetet. Och ryska ord i skandinaviska språken. Förbereder lite överraskningar som gästerna sen ska få. Tror de kommer gilla det.

Nu har fartyget lämnar hamn. Kaptenens cocktail. Välkomstmiddag. När jag skriver sitter jag ute på däck. I en sluss, några timmar norr om Moskva. Det var kanske en fors här en gång? Det är mörkt och snart ska jag gå in. Jag börjar märka myggorna.

Taggad med: