Klockan är tre på eftermiddagen malaysisk tid och jag ligger och solar på stranden Batu Ferringhi. Samtidigt tänker jag. Det är bara en vecka kvar nu. Halvvägs i vistelsen på ön Penang, och samtidigt så mycket som finns kvar att göra.

Jag kommer till insikt om att jag borde göra ett schema. Ett annat schema alltså, mitt privata schema, till skillnad från resenärernas dag till dag-schema.

Idag till exempel. Om 20 minuter lämnar vi stranden. Jag har organiserat, betalat och avtalat med chaufförer. Men även solat och druckit morotsjuice till lunch. Jag blir inte så hungrig i värmen. Frågan som kvarstår är däremot, vad ska jag göra sen? I eftermiddag. I kväll. För det har jag inget schema.

Jag vet vad jag vill göra. Vandra i nationalparken. Göra en streetart-stadsvandring. Där finns även ett par museer jag kan tänka mig. Men när? Finns där några särskilda restauranger? Typ fine dining. Måste kolla upp.

Det får väl bli det jag gör i eftermiddag då. Sitta på balkongen med en kall juice eller en öl när solen gått ner. Göra en plan. Lägga mitt eget schema. Dags att lämna stranden!