Välkommen till Astrakhan

När man ankommer en ny stad mitt i natten är det skönt att inte behöva leta efter taxi. En natt på hotell, direkt bredvid tågstationen blev lösningen, även om det kostade några kronor. Jag hann med även lite sömn.

Vaknar. Dricker kaffe på rummet. Kollar lägenheter på nätet. Rummet har jag bara till 12. Jag hittar en ettrummare, promenadavstånd bort. 150 kronor natten. Jag kör på det.

Sen ska jag börja upptäcka stan. På Instagram har jag pratat lite med en tjej som heter Rose och kommer från Nya Zeeland. Hon var i Grozny samtidigt som jag, och även i Makhachkala. Vi tog samma tåg, dock inte samma vagn, hit till Astrakhan, och nu ska vi slutligen ses.

Vi möts nära Lenin-statyn. Äter lunch tillsammans. Tar en öl. Promenerar. Pratar om våra resor. Besöker Astrakhans kreml. Kyrkorna. Några affärer. Har en trevlig dag helt enkelt.

Sen går vi längs floden innan vi säger hejdå. Rose bor på ett hostel, själv ska jag tillbaka till min lägenhet. Jag är kanske mer bekväm nu när jag fyllt 39? Det är härligt att ta eget boende.

Jag går till mataffären. Stor supermarknad snarare. Svänger förbi ett ställe som öl från kran. Från olika städer i Ryssland. Jag väljer en ljus filtrerad från Nalchik. De tappar upp på plastflaskor som man får ta med hem. Även kvass och limonader.

På kvällen äter jag mackor med salami och kaviar. Jag är trots allt i Astrakhan. Dricker öl och läsk. Beställer några tågbiljetter till om en vecka hemma i Sverige. Köper även en ny returbiljett hem. Några dagar tidigare än planerat. En månad har jag varit på resa. Jag börjar bli lite trött. 2000 kronor Astrakhan – Stockholm en väg var ändå inte så farligt.

Taggad med: