Måndag: Min nya grupp ankommer Tbilisi. Det är mitt i natten. Enda fördelen måste vara att det går snabbt att ta sig från flygplatsen och in till stan. Nycklarna är klara i förväg. Det blir några timmars vila innan det är dags för frukost och stadsrundtur.

Tbilisis många och gärna trånga gator är inte gjorda för trafiken anno 2018. Snarare 1818. Bilar parkerar lite här och var. Det blir omöjligt att komma upp med buss till den utsiktspunkt vi har på programmet. Chauffören försöker två gånger, men en bil har parkerat vid gathörnet. Svängen blir omöjlig. Vi spenderar lite extra tid vid loppmarknaden istället. Det är heller inte fel.

Till lunch och middag får ett trettiotals norska resenärer prova det georgiska köket för första gång. Åtminstone i Georgien.

Tisdag: Eftersom det bor en svensk, och numera även en norsk grupp på samma hotell kan det bli trångt vid frukost. Därför har jag pratat med receptionen. De fixar frukosten klockan 07:30 för vår grupp. För svenskarna börjar frukosten 08:00.

Det innebär också att vi norrmän börjar 08:30 istället för svenskarna som börjar 09:00. Visst, vi får sova en halvtimme kortare, men samtidigt sparar vi in rätt så mycket tid i rusningstrafiken. Jag räknar ut att om vi börjar en halvtimme tidigare, så sparar vi faktiskt en halvtimme till, bara för att vi undviker de värsta köerna.

Idag åker vi till David Gareja. Ett klosterkomplex i bergen, nära gränsen till Azerbajdzjan. Där spenderar vi en timme. Sen blir det lunch hos en lokal familj i landsbyn Udabno. Vi gör samma utflykt som jag gjorde med en grupp svenskar förra veckan. Ungefär. En utflykt blir ju aldrig helt den samma.

Väl tillbaka i Tbilisi besöker vi historiska museet. Kort vila på hotellet. Middag. Sen var dagen slut.

Onsdag: Vi börjar 08:30. Grottstaden Uplistsikhe, Stalinmuseet och kyrkstaden Mtskheta står på programmet. Allt i tur och ordning. Förra veckan ändrade vi lite i radföljden på grund av vädret. Idag skiner solen och allt går enligt plan.

Vi gör även en kort stadspromenad i Gori, Stalins hemstad, trots att det bara är museet som står på programmet. Jag tycker ändå en liten promenad här är på sin plats. Skotthålen från det korta kriget mot Ryssland augusti 2008 syns fortfarande på husfasaderna. Det kostar att åtgärda, pengar som många här i Georgien inte har.

Vi äter lunch på vingård och lär oss lite om lokala vintraditioner. Förutom mig och lokalguiden, finns också en lokal praktikant. Jag försöker även ge honom lite utrymme. Prata i bussens mikrofon, översätta när kvinnans som driver vingården berättar om hur vin produceras på traditionellt vis. Han får även guida lite i grottstaden, samt göra det praktiska med kaffe- och tebeställningar efter lunch. Sen får han feedback från mig och lokalguiden.

Efter kyrkor i Mtskheta (där jag för övrigt ger ledig tid till dem som heller vill det), åker vi tillbaka till Tbilisi. En timmes vila på hotellet innan middag på kvällen.

Torsdag: Den här dagen börjar inte riktigt som planerat. På väg österut får bilen i motgående körfält sladd. Vi slår in i varandra. En gång, sen en gång till. Sekunderna står stilla. Chauffören lyckas hålla vår buss på vägen. Vi stannar. Alla mår bra. Eller det vill säga, ingen av oss har fysiska skador.

Det gick även bra med chauffören i personbilen. Men han skakar. Rädd. Börjar fatta vad som kunna ha hänt.

Vi byter däck på bussen. Skadorna är inte så många. Tur. Efter 90 minuter är vi åter på väg österut. Mot vinregionen Kakheti. När man tappat så mycket tid gäller det som färdledare att se över programmet. Hur löser vi det här på bäst möjligt sätt?

Genom att byta radföljden på sevärdheter och lunch klarar jag kanske inte spara in så mycket tid. Men jag lyckas i alla fall med att få lunchen till lunchtid. Samt att vi inte ska behöva komma till någon vinprovning klockan 3 på eftermiddagen, dessutom på tom mage.

Vi ser det vi ska se, gör det vi ska göra. Det blir den lilla timmen vila på hotellrummet i Tbilisi, som jag vanligtvis försöker ha innan middag, som får utgå. Det blir en lång dag, men vi verkar vara på gott humör ändå. Imorgon är det trots allt ledig dag.

Fredag: Resenärerna har inga utflykter på programmet. Idag får vi alla göra vad vi vill. Jag finns tillgänglig för frågor under frukosten, och frågorna är många. Det gäller mestadels hur man promenerar hit eller dit, vilka gator som är bäst.

Eftersom jag ändå måste en sväng på marknaden erbjuder jag de som vill att följa med. Vårt hotell ligger bredvid en jättestor marknad. Centralmarknaden i Tbilisi. Det vore lite synd att inte uppleva den. Dessutom är den så stor att det kan vara svårt att hitta själv.

Vi blir sju stycken som under loppet av två timmar provar vin, köper chili, rötter till färgning av påskägg, besöker en garnaffär. Själv köper jag en halvkilo jordgubbar från något växthus. De ser dock bättre ut än de smakar.

Sen möter jag upp en kompis som bor här tillfälligt. Vi promenerar, besöker några gator där jag ännu inte varit. Tbilisi är en stor stad. Gatorna är många.

Klockan 18:00 möts gruppen igen till avskedsmiddag. I natt går planet.

Lördag: Avresa från hotellet 01:30. Ungefär klockan 03:00 är jag tillbaka på hotellet. Tbilisi är en effektiv flygplats. På natten går det dessutom snabbt att ta sig fram och tillbaka. Det är lite trist när en grupp lämnar. Det är ju först nu vi börjar känna varandra.

Jag lyckas sova några timmar. Jag äter frukost och beger mig till huvudgatan Rustaveli. Där händer det saker. Två olika demonstrationer. Jag besöker nationalgallerian och köper biljett till operan som imorgon har föreställning. Turandot. Jag har inte sett den förut och har egentligen inga särskilda förväntningar. Det jag egentligen vill se är operahuset inifrån.

På kvällen äter jag middag på indisk restaurang. 50 kronor för en portion kokt potatis med lite kryddor. Om georgisk mat är relativt billigt, så är de utländska restaurangerna relativt dyra. Ölen jag får är dessutom inte ens kall. Jag ber om isbitar.

Jag lägger mig vid 23-tiden på kvällen och sover skönt till nästa morgon.

Söndag. Frukost. Jag tar med mig lite kaviar och gravad lax till frukostsalen. Samt filmjölk. Jag köpte det igår. Samma frukostmat dag ut och dag in börjar bli lite tråkigt. Då är det bättre att komplettera med eget.

Sen skriver jag. Idag är pappersdag. Jag har en lista på alla mail som ska besvarar, några flygbiljetter beställas, texter som ska skrivas, läsas, bilder redigeras. Man hinner inte så mycket sådant annars. Eller så är det bara jag som är för lat.

På eftermiddagen är det dags att gå ut. Några enstaka affärer. Opera på kvällen. Första gången för mig i Tbilisi. Operahuset har renoverats. Vilket ställe. Bilder kommer sen…