Första dag i Almaty. Vi börjar med en frukost på hotellet. Nattåget från Astana serverar nämligen middag om kvällen, men inte frukost om morgonen. Kanske lika bra det. Lax, ägg, pannkakor, hemmagjord sylt. Det är inget fel på maten här vi ska bo de nästa dygnen.

Stadsvandring. Almaty är en stor stad. Den slutar lätt uppåt, och gatunätet är fyrkantigt, precis som Manhattan i New York. Men till skillnad från det stora äpplet, skapar inte husen molnen. Alma betyder förresten äpple. Almaty befinner sig i jordbävningszon, och då är det säkrast att bygga lågt. Åtminstone förut. Nu är tekniken bättre och det avspeglas även i stadssiluetten, fast till stor del är Almatys hus fortfarande små.

Vi besöker Zenkov-katedralen. Byggd 1907 och klarade jordbävningen 1911som tog livet av 452 människor. Just nu renoveras katedralen. Lite ny färg kan nog behövas.

Det är i och för sig inte bara katedralen som behöver fixas till. Även gatorna i Almaty grävs upp. Att promenera i stan är som att promenera på en byggarbetsplats. Det är just det man gör. Gator spärras nämligen inte av, utan det känns som om man gräver upp hela stan samtidigt, och folk måste ändå leva sina vanliga liv. Vi går mellan byggställningar, högar med sten, killar som borrar i asfalt, som målar, som går med skottkärror fulla av sand. Mycket av det som maskiner gör i Sverige, görs här för hand. Det skapar åtminstone arbetstillfällen.

Efter besök på den gröna marknaden där det säljs allt från hästkorv till torkade ormar och basilikafrön tar vi lunch. Jag hinner inte äta mycket. På hotellet är det fullt kaos. Vi hade fått ställa vårt bagage i förvar. Nu har det skickats upp på våra rum, eller ja, åtminstone delar av vårt bagage har skickats upp till några rum. Hotellpersonalen skulle vara snälla och hjälpa oss, men eftersom mycket av bagaget inte var märkt, blev det istället en salig röra som ingen annan än färdledaren fick försöka styra upp.

Ingen resa till Almaty är komplett utan en vistelse till Medeo, den kända skridskoarenan som ligger en bit ovanför stan. Här sattes världsrekord efter världsrekord på 1970-talet. Nu ligger den där, som en mastodont i en dal ovanför stan och ett minne över forna tider. Ändå värt ett besök.

Slutligen ser vi en fågelshow. I Centralasien har man länge jagat med både falkar och örnar. En tradition, ett kulturarv, men även ett sätt att tjäna pengar. Kazakstan är ett land med olja och gas, men även stora skillnader. Nytt och modern på många håll, men även fattigt på vissa. Då gäller det att tjäna pengar där man kan. Fåglar i bur är ett sätt. Sen kan man tycka vad man vill. Örnen får ju även vara ute i det fri, och om livet var för jävligt kan ju fågeln faktiskt bara flyga i väg. Det är mer än människorna kan.