Vykort från Frankfurt

Dryga 12 timmar i luften. Det tar sin lilla tid att flyga från Argentina till Europa.

Eftersom jag aldrig varit i Frankfurt förut gjorde jag det jag ibland gör. Väljer en liten stopover. På åtta timmar i staden där Elvis köpte sin gitarr hinner man ju faktiskt att se något. Äta något. Kanske mitt bästa koreanska måltid sen Korea. Det börjar bli ett tag sedan.


Och sen något jag bara gjort en gång. Free walking tour. Ett tjugital, från Singapore, Japan och Korea. Algeriet och Argentina. Usa och England. Och sen jag, från Sverige/Norge.


Centralstationen från 1888. Tiggare, droger, Tysklands största bordell. Frankfurt är kanske ingen mysstad. Här finns mer än bara solskenshistorier.

Idag sken dock solen. Över gamla stan som byggdes upp igen efter allierade bombers nerslag under andra världskriget.


Tänk att det vi ser bara är 70 år, sådär ungefär…


Mosaiker visar stadens stolthet. Produktionen av äppelvin. Om just äppelvin kunde dock jag mer än guiden. Duktig var hon dock, annars blir det inga pengar.




Det blir mycket hus på en stadsvandring. Kanske inte så konstigt. Det är ju det en stad består av. Och bilar. Och folk. Fast jag får nog bli lite mer extrovert innan jag börjar fota tyskar.

Nu sitter jag på flygplatsen med en öl till 3€. Inne i terminal. Arlanda har något att lära. Men så är ju öl livsmedel i det här landet. Något äppelvin har jag dock inte sett…

Taggad med: