Söndagskrönikan: Vi schizofrena turister.

Jag har svårt att föreställa mig något mer schizofrent än våra önskemål när det gäller resor. Bra mat och shopping. Storstadsliv. Inte för långt bort. Genuint, naturskönt och varmt. Prisvärt, mysigt och tryggt. Stad och land, nej förlåt, jag menade strand. Men sen kommer det: Gud förbjuda om där finns andra turister!

Hur ofta har ni inte hört just det? Det ska inte vara så många andra turister där! Ja, om det är svenskar är det kanske okej, men inte tyskar. Eller nej, det var förut. Nu är det ryssarna som blivit rysaren. När du åkte länge och väl, bytt plan i Doha, landat på Maldiverna, tagit båt till den ö som ska vara din i veckan som kommer, och sen hör du bara ryska…

Kolla dig själv i spegeln. Vem är du? Och så vill du inte ha några andra som dig vid din sida. Vid din solstol. Schizofreni. Kluvet för att prata talspråk. Vi vill ha det bästa av allt. Samtidigt bara för oss. Ge mig en storstad vid stranden med bästa maten och shoppingen. Nära till massor av upplevelser men låt mig vara ensam om det. Direktflyg ska det också vara. Ekvationen går inte ihop.

Jag var nog inte det perfekta intervjuobjekt för några tjejer från Young Press på ITB-resemässan i Berlin här om dagen. De ville intervjua mig om resetrender. Visst det finns trender. Olika länders turistmyndigheter satsar mer eller mindre pengar för att påverka dem. Trenderna alltså.

Vi vill som sagt ha det bästa av allt. Fast nu ska även resorna spegla ens personlighet och intressen. Det är det trendiga. Som om vi förut nöjde oss med annat? Resor som inte alls återspeglade våra intressen. Sven Hedin hade aldrig påbörjat sin första resa till Persien eller sina senare expeditioner om han inte vore intresserad. När charterturismen kom till Skandinavien för sådär 50 år sedan, var det för att människor faktiskt ville åka iväg. De ville ha både sol och grisfester och inget fel med det. De var intresserade.

Sen har resandet med åren självklart blivit mer tillgängligt. Att resa är inte bara för de med mycket pengar. Även de med relativt lite kan nu köpa en Ryanair-biljett som inte kostar skjortan. De som har mycket pengar är heller kanske inte lika rädd för att visa det. De kan betala för lyx eller åtminstone för att få saker på sitt sätt. Några tusenlappar extra för att en sol- och badresa även blir en träningsresa. För att vandringsresan inkluderar en trerätters med ett gott vin om kvällen.

Till de unga journalisterna svarade jag dock inte så genomtänkt, fast förhoppningsvis med lite sanningshalt ändå. Årets resetrender är precis som förra årets resetrender. Och året därförinnan. Vi vill ha sol, vi vill ha bad, vill ha storstad, vill ha sand. Inte svårare än så. Det äkta och unika. Klichéerna i kö. Vi vill ha allt, och allra helst bara för oss. Det blir något schizofrent över det.

Taggad med: