Färdledare, reseledare, guide – det är min roll när jag tar nyfikna människor ut till nya ställen och länder där de kanske aldrig varit förut. Anledningarna till att människor är nyfikna är många, men anledningarna till att jag blev reseledare är i huvudsak två.

1) Det finns en liten nomad i mig som gärna vill vara på resande fot. Som vill kunna se, upptäcka, och känna att livet är som mest spännande när man är i rörelse. Man förstår världen bättre om man sett den. Eller så inser man att världen inte går att förstå.

2) Det är människorna jag möter, nyfikna människor, resenärer i dess äkta bemärkelse – människor som har sett mycket, som har kunskap och erfarenhet – erfarenheter de gärna delar med sig av – med mig.

Sen var det bidenskapsalvan. Bidenkapsalve (norsk stavning) är en jättebra sårsalva, eller snarare var en jättebra sårsalva. Den produceras inte längre. Synd, eftersom den fungerade bra på mina spruckna fingrar vintertid och min kruka var tom. Sen började mitt projekt.

Texten på krukans etikett hade sakta suddats ut, så som gärna händer efter 20 år i ett eller snarare flera badrumsskåp. Jag hade även glömt salvans namn och visste inte riktigt vad jag sökte. Jag hade frågat flera jag känner, men ingen kom ihåg. Den där burken, med den där salvan. Sen ställde jag frågan i ett Facebook-forum i min hemstad där salvan på apotek köptes någon gång på slutet av 90-talet.

Folk engagerade sig, brydde sig, ville hjälpa, ville ha svar, och snart kom namnet upp, bidenkapsalve. Nu kom jag ihåg och visste vad jag letade efter, salvan, uppkallad efter läkare och hudspecialist Johan Lauritz Bidenkap som en gång på 1800-talet blandade perubalsam med borax, borsyra plus lite till. Han skapade denna norska klassiker som apoteken själva brukade göra fram tills de inte gjorde det mer. Förbjudna ingredienser? För låg lönsamhet? Någon som vet?

Vad har så det här med mig som färdledare att göra, undrar du kanske? Ett sätt för mig att relatera något totalt icke-relevant till min reseblogg? För inte handlar väl det här om reseapotek heller? Nej, det handlar om människor och deras vilja till att hjälpa varandra, människor jag också mött som färdledare, människorna som gör att jag älskar mitt jobb.

Hon var en av mina tidigare resenärer. En farmaceut från Norge, en av de trevliga, nyfikna människorna som jag har haft förmånen att träffa under mina år som reseledare. Jag skickade henne ett mail, och inom ett dygn hade hon tagit fram receptet till mig. En resenär jag mött, med kunskap och erfarenhet att dela med mig. Det apoteken inte längre gör får man testa att göra själv. Nu kvarstår bara att få tag på ingredienserna, om de nu ens går att få tag på. Vi får se. Jag kanske hittar dem på nästa resa.

Recept från Norges apotekerforenings formelsamling 1952 (NAF 52) sidan 210:

1000 g Ungentum cera boraxatum = Bidenkapsalve

Acidum boricum pulveratum 40 g

Natrii boras pulveratus 40 g

Aqua destillata 40 g

Glycerolum 40 g

Balsamum peruvianum 20 g

Ungentum cera 820 g