I kursen Att skriva för webben och interaktiva medier på Södertörns Högskola ska jag analysera en stor internationell webbplats. Analysen får inte färgas av egna medievanor. Val av webbplats stod mellan BBC News, The Guardian och New York Times. Mitt val föll på BBC News. Anledningen var att BBC News vid första ögonkast hade ett större fokus på resor än de två andra. Uppgiften är dock inte jämförande. Fokus kommer helt att ligga på det brittiska public service-företaget BBC där jag tittar på målgrupp, innehåll, struktur samt användning av bilder.

Målgrupp och olika sorters nyhetskonsumenter

BBC News riktar sig mot nyhetsintresserade vuxna människor med god förståelse av engelska. Jag har en föreställning om att BBC tillika med CNN kanske står för den bredaste och mest objektiva nyhetsrapporteringen i världen. För att ta reda på vilka målgrupper BBC News riktar sig mot, har jag tagit del av en rapport från det sydafrikanska medieanalysföretaget Spark Media. Deras analys är i och för sig sex år gammal. Men förhoppningsvis har slutsatserna viss giltighet även idag.

BBC har enligt Spark Media sex olika sorters nyhetskonsumenter:

• Worldly Achievers
• Culturally Curious
• Aspirational Providers
• Connected Enthusiasts
• Active Optimists
• Comfortable Mainstreamers

Analys fokuserar på hela BBCs plattform men när det gäller BBC News är det två grupper som utmärker sig. Det är grupperna Culturally Curious och Worldly Achievers. I Europa är gruppen Culturally Curious den största, och denna grupp definieras som etablerade, utåtriktade människor som vill lära mer om världen, och när det är möjligt, även uppleva den. Däremot är till exempel Culturally Curious den allra minsta gruppen i Kina, medan utbildade, karriärinriktade Worldly Achievers, som i Europa ligger på tredjeplats, där är den största.

Materialval, struktur och formgivning

BBC News är alltså nyhetsdelen till BBC där de blandar nyheter och reportage från hela världen. Dessa delas in i underkategorier som inrikesnyheter, utrikesnyheter, finans, teknologi, vetenskap, kultur och underhållning samt nu även corona. Det finns även menyer för särskilda bildreportage, textreportage och källkritik/faktacheck.

Startsidan till BBC News blir en presentation av de olika nyhetskategorierna och därför en blandning av dessa. Här finns både utpräglade nyhetstexter och reportage. Texter relaterade till resor och mat får dock liten eller ingen plats. Fokus ligger på texter med kort liv i nyhetsflödet.

När det gäller sajtens struktur ser vi längst upp två liggande menyer. Den första tar dig från BBC News till de andra delar av BBC, till exempel kultur- eller resedelen. Detta är de mer övergripande kategorierna som igen kan vara uppdelade. Den andra liggande menyn är själva BBC News underkategorier, alltså renodlade nyhetskategorier med inrikesnyheter, utrikesnyheter, finansnyheter, coronanyheter med mera.

Efter menyerna kommer själva nyhetssidan. Den börjar med egenreklam efterföljd av huvudnyhet samt mindre nyheter från olika delar av världen. Dessa är markerade med region samt en liten klocka som visar hur många timmar som gått sedan publicering. Huvudnyheten är inte nödvändigtvis den senaste nyheten. Vidare kommer reportagen som gärna består av både text, bilder och film. Några av dessa är sponsrade men då tydligt annonsmarkerade.

Sen kommer de lite äldre, mest populära reportagen, så kallade Must See. Intressant är att det står just Must See och inte Must Read. Fokus är alltså på videoreportage. Därefter följer läs-reportage som alla illustreras med bilder samt utvalda texter från andra delar av BBC (Resor, Kultur, Arbete), efterföljd av sporten och slutligen länkar till sociala medier, kontaktdetaljer och en meny nästan identisk med den som startsidan började med.

Om användning av bilder och film

Huvudnyheterna har större bilder än de andra nyheterna, vilket skapar fokus. Det blir uppenbart vilken nyhet som är viktigast. Jag uppskattar att bilderna täcker en större yta på startsidan än vad texten gör. Enbart undantagsvis använder BBC News svartvita bilder. Av totalt 44 bilder var två bilder svartvita. 28 bilder föreställde människor.

På startsidan finns inga filmer, däremot länkar till illustrerade nyheter och några av dessa bilder har den trekant-ikon som indikerar film. Bredvid trekanten står också angivet hur lång filmen är. Av de 44 bilderna på startsidan har sex filmikon. Människor har olika sätt att ta till sig information. Personligen uppskattar jag att audiovisuella medier kräver en aktiv handling för att gå igång. Detta till skillnad från Instagram där filmer med ljud gärna börjar spela när jag skrollar.

Hur texterna är skrivna, samt rubriker och länktexter

Huvudnyheten eftermiddagen den 28 februari är ” Myanmar coup: Deadliest day of protests as police open fire”. Texten består av 724 ord (4370 tecken med blanksteg) och efterföljs av en faktatext om Myanmar för den som vill sätta nyheten in i en större kontext. Rubriken informerar om att något viktigt har hänt. Själva nyhetstexten ger läsaren det viktigaste först:” Police have fired on protesters in Myanmar killing at least 18, the UN human rights office says, on the deadliest day of anti-coup rallies.” Detta stämmer bra med vad Johan Söderström i boken Inte så jävla krångligt säger (2018, s. 125) om att gå rakt på sak. Det är tydligt att en redaktör kan kapa texten bakifrån utan att nyhetens huvudbudskap går förlorat.

URL:en är inte gjort utifrån ett SEO-perspektiv (sökmotorsoptimering) då den inte innehåller texten från rubriken utan snarare en rad siffror (Ibid, s. 85-87). Om detta är ett medvetet val från BBC är svårt att säga men själv hade jag gjort annorlunda. Dock får jag utgå från att BBC vet vad de gör. Inne i texten finns tydligt formulerade länkar (Ibid, s. 63) till andra nyheter om Myanmar, alla interna, inga externa länkar.

BBC News publicerar också längre reportage, så kallade Long reads. En tre dagar gammal artikel om sydkoreanska fångar i kolgruvorna i Nordkorea består av 1809 ord (10 137 tecken med blanksteg). På samma sätt som i nyhetsartikeln finns både bilder och video. URL:en består också här av siffror. Detta reportage har en tydlig ingress i fetstil. Den använder underrubriker och interna länkar. Texten är ingen dagsaktuell nyhet utan ett reportage som kanske tagit veckor eller månader av research för att skriva. Därför ger det heller ingen mening att bara läsa ingressen för att veta vad som har hänt.

Angående textlängd säger Söderström (2018, s. 203) att texter på mellan 3 000 och 10 000 ord delas dubbelt så mycket som texter på under 1000 ord. Det kan slå hål på myten om att den som skriver för digitala medier bör skriva kort. Med det i åtanke blir även blir även BBCs Long Reads jämförelsevis korta. Texten om fångarna i de nordkoreanska kolgruvorna är dock högst emotionell vilket är en faktor som enligt Söderström (Ibid, s. 203) bidrar till läsning och delning.

Slutsats

Mitt första ögonkast lurade mig. Jag valde att skriva om BBC News då jag fick intrycket att här fanns många reserelaterade nyheter och reportage. Det jag såg var nämligen BBCs reklambanner för den egna resesajten BBC Travel som låg strategiskt placerat ovanför huvudnyheten när jag gick in på startsidan.

Enligt målgruppsanalysen riktar BBC News sig till nyhetskonsumenter som i stor grad är högutbildade, karriärinriktade, nyfikna på världen och som gärna även vill uppleva den. I så fall skulle jag passa bra in i deras målgrupp, och ja, det händer att jag läser nyheter och reportage på BBC News.

Slutligen finns både stillbilder och levande bilder i nyhetsartiklarna och i de längre reportagen. Jag tolkar det som en trend, även om det kanske finns en djupare anledning bakom det. Visst har olika personer olika sätt att ta till sig nyheter och information, men finns det forskning som visar att folk föredrar text, bild och film i ett och samma reportage? Det vet inte jag men det vet förhoppningsvis BBC. Själv föredrar jag enbart text och bild.

Denna analys är en inlämningsuppgift till kursen Att skriva för webben och interaktiva medier på Södertörns Högskola. Samtliga bilder är tagna från BBC News startsida den 28 februari och 1 mars 2021. Som referenslitteratur har jag använt följande bok: Söderström, J., 2018. Inte så jävla krångligt! : praktisk handbok i att skriva för digitala medier, Stockholm: Karneval förlag.