Att klippa sig

Så gjorde jag det igen… Inte för att det är så exotiskt eller någon big deal egentligen. Men jag tycker inte om det, och därför dröjer det alltid lite mer tid än det borde innan jag gör det. Men nu är det gjort. Jag har klippt mig!

I en stor shopping mall i George Town, på tredje våningen hittade jag en frisör. Varannan lilla affär hade sina dörrar stängs med dessa grindar och galler som man gärna ser, men frisören var öppen och engelskan var bra.

Där fanns en del kunder och jag en praktikant, en 25-årig kille ursprungligen från Bangladesh, och eftersom jag för bara en dryg vecka sedan var i Bangladesh så hade vi en del att prata om.

Hårtvätt med valet om att tvätta i varmt eller kallt vatten. Jag valde varmt. Massage för hår och huvudbotten. Rätt så skönt egentligen. Sen började klippningen.

Killen verkade nästan lite rädd för mitt hår. Klippte så lite. Jag som tänkte bli av med kanske 5 centimeter. Inte millimeter. Men läraren kommer, instruerar, visar och demonstrerar. Jag småpratar inte så mycket. Delvis för att frisörlärlingen nog behöver koncentrera sig. Delvis för att jag inte alltid känner för att småprata.

Han frågar om han får ta en bild när jag sitter där med håret uppspänd och inte sär särskilt klok ut. Jo visst, var så god, om bilden hjälper till i utbildningen så. Planen är att åka hem till. För honom alltså. Till Bangladesh. Och starta salong där. Okej, det blev visst lite småprat ändå…

En dryg timme senare är jag klar. Och jodå, visst vågar jag visa upp mig med det här??

Taggad med: