En sak kan vara bra att veta för den som åker buss i Pakistan. Den kommer knappast avgå i tid.

Just nu är jag halvvägs. Mellan Lahore och Peshawar. Morgonbussen med avgång 07:30 fick vänta ett par timmar. Om dimman kommer stängs nämligen motorvägen. I och för sig vettigt. Synd bara att dimman kommer rätt ofta.

Egentligen skulle jag alltså varit framme nu. Jag befinner mig alltså på motorvägen. Upp i höjden genom det man kallar för The Salt Range. Saltkedjan. Det är här vårt kända rosa Himalayasalt kommer från. Inte från Himalaya om någon trodde det.

Här är bussen. 100 kronor för ungefär sex timmars färd. Då kallas det även business class. Extra breda säten. Snack box ingår. När bilden togs hade vi uppehåll i 15 minuter. Toaletter och fika. Kvinnan i burka gick från buss till buss. Det ökända klädesplagget har sin funktion. Det döljer identiteten till den fattiga som tigger.

På bussen kan vi titta på film. Stora blå hörlurar lånas ut. Bollywoodfilmer innehåller om möjligt ännu mer våld än Hollywood.

Landskapet är rätt grått nu. Ska spendera en natt i Peshawar. Undrar hur mitt nästa blogginlägg kommer se ut…