Chauffören med myror i brallorna

Just nu sitter jag i vår buss. Ruslan, chauffören, har många bilar framför sig. Därför går det i ett rätt så lugnt tempo. Annars har han en tendens till att köra som om han hade myror i brallorna. Jag vet inte varför det måste gå så snabbt alltid. Flera gånger får jag säga till. Vi är trots allt en turistgrupp som just nu inte har särskilda tider att hålla.

För några dagar sedan hittade vi kanske världens minsta Ikea. Affären säljer i alla fall Ikeaprodukter. Den ligger i Magas, huvudstaden i den ryska delrepubliken Ingusjien. I Ingusjien hälsar vi även på några tanter på en lokal marknad, ser monument över krig och elände och käkar en mycket fet lunch som antagligen är anledningen till att min mage inte mått så bra.

I Tjetjenien åker vi genom en liten landsby. Slumpen gör att vi möter borgmästaren och blir bjudna på te på hans kontor. Vi får även orten Bamuts siffror. 480 invånare, 520 kossor, 120 får och ett större antal kycklingar och kalkoner.

I Grozny blir min magsjuka rejäl. Jag försöker undvika mediciner in i det längsta men nej, jag behöver förstärkning.

På marknaden i Grozny köper vi hallon och vindruvor. Människorna är trevliga och vardagslivet går sin gång som överallt annars i världen.

Vi utforskar även Tjetjeniens grönklädda berg och dalar, samt imponerande moderna arkitektur innan vi beger oss mot Dagestan som är sista ryska delrepublik på den här resan.

De dagestanska bergen är verkligen något. Dagestan betyder ju faktiskt Bergslandet.

Berg och flodar, historiska städer. Idag lördag 8 september när jag skriver det här är vi på väg till Derbent. Derbent är Rysslands äldsta stad, 2800 år gammal och handelsort. Här kunde man resa mellan Europa och Iran utan att korsa de höga Kaukasusbergen. Vi är nu vid Kaspiska havets kust. Mer om Derbent får jag skriva sen. Ruslan rusar på med myror i brallorna…

Taggad med: