Kaninen och sköldpaddan – Yazd

Vi har ankommit Yazd. Kanske en av världens äldsta städer. I det iranska inlandet, en oas i öknen, även för oss som reser.

Jag besökte staden första gång 2011. Jag bodde på Irans enda hostel. Och det säger något om Yazd. Vår lokalguide beskriver staden som en kanin. När de andra städer lever på sin historia, turisterna kommer t ex oavsett till Shiraz för Persepolis, så insåg Yazd att historia inte var tillräckligt. Det behövdes också hostel, olika hotell, takbarer och organiserade utflykter. Staden Yazd blev kanin som snabbt skuttade fram bland alla sköldpaddor.

Utsikt från taket på Cafe Baam

Första kvällen efter 40 mil i buss sitter jag på en takbar. Äter en stek med överdos av chili. Ovanligt för Iran där maten annars är rätt så mild. Taxi dit jag bor, 7 km bort kostar dryga 20 kronor, eller 100000 rial.

Jag sover sen skönt och nästa morgon bjuds det på minutfärskt bröd till frukost. Dagen börjar med olila besök. Eldtempel, vattenmuseum, för vatten, det är en dyrbar resurs i en ökenstad och att odla öknen, det är en konst som förtjänar sitt museum.

Vi fortsätter till fredagsmosken där turister och lokalbor möts. Mosaikerna är som från en annan världen. Vår lokalguide förklarar symboliken. Att bara gå runt är en upplevelse i sig, men inse att mönstren ofta betyder något, det skapar en större helhet.

Kvinna i bön vid fredagsmosken

Mitt på dagen tar vi siesta några timmar. Ljuset är skarpt och solen varmt och vi har dessutom planerat kvällsaktivitet. Poesiafton. Då är det skönt med en tupplur nu.

Efter tre timmar möts vi igen. Buss tillbaka till gamla stan. Promenad i aftonljuset. Yazds gränder är numera Unescoarv. Vet dock inte riktigt vad jag tycker om det.

En av Yazds många gränder

Jag tänker göra lite shopping. Kakor och socker är populärt här i stan. Vet dock inte riktigt varför det blivit så. Jag köper först socker. Sen kakor. Gott till morgondagens bussresa. Går förbi andra affärer. Fotomotiven är alltför många.

Affär i Yazd

Sen börjar poesiafton. Högtläsning på persiska och berättelser på engelska. Kakor, te och middag i en tre timmar lång session och avslutas halv 11 på kvällen. Nizami, Hafez – en introduktion i ett lands och ett folks litteraturskatt. Sen bär det i säng och jag drömmer om musik. Nästa morgon väntar 30 mil i buss. Vi ska ut i öknen. Och blant annat titta på vatten.

Poesikväll i Yazd
Taggad med: