Vad en reseledare gör mellan resorna

Att tiden går snabbt är knappast förvånande. Nu har jag varit 11 dagar hemma. Jag har en vecka kvar, och sen åker jag iväg som reseledare på Albatros norska Uzbekistan-resa.

img_0635
Välkommen till Uzbekistan!

Men vad gör en reseledare mellan resorna? Vilar på soffan, äter vindruvor och vattnar blommor? Jo i och för sig har jag gjort allt detta. Men inte bara. Ett par dagar efter att jag kom hem låg febern kring 39 grader. Är det kroppen som säger till att rundresor i Centralasien är dåligt för hälsan? Att Taklamakan-öknens sandiga vindar inte alls är bra för luftvägarna? Att man inte ska fira sin 38-årsdag på 3500 meters höjd, för att bara några dagar senare befinna sig 100 meter under havsytan?! Ja, områdena kring staden Turpan i Kina ligger faktiskt under havsytan, men nog om det.

img_6367
Bild tagen på min 38-årsdag, på 3500 meters höjd, Xinjiang-provinsen, Kina.

På min högsta feberdag ringde det dessutom på dörren. Där stod ingen annan än min pojkvän som åkt hela vägen från Sao Paulo i Brasilien för att komma hit på överraskningsvisit. Jag hälsade honom välkommen med en rejäl hostattack. Två dagar senare hade jag nämligen planerat min årliga födelsedagsfest. Temakväll där jag gör mat från ett av de länder jag besökt under det gångna året. I december 2016 spenderade jag två veckor i Pakistan, och årets mat-tema skulle därför bli pakistanskt. Nu kom det städhjälp helt från andra sidan Atlanten, och utan det är det nog tveksamt om det blivit någon fest.

reseblogg-1
Inspiration från det pakistanska köket.

Vi var dryga 30 pers under fredagen som åt pakistanska rätter. Kyckling, ris, potatis med nejlika och kanel, yoghurt med grön chili och banan, nan-bröd, kryddade kikärtor och lite annat smått och gott. Nära 40 liter bål gick åt, samt läsk och granatäppeljuice för den som föredrog alkoholfria alternativ. På plats fanns, förutom människor från många av världens hörn, även två andra resebloggare. Katarina från Äntligen vilse och Sofia på Fantasiresor.

reseblogg-2
Ibland kan bilder få vara lite ur fokus 😉

Festen fortsatte ut i de små timmar, och med en cigarr från förra årets Kuba-resa försökte jag röka bort de virus som irriterade min hals. Det gick väl sådär.

reseblogg-1-2
Fotografering i gamla stan

Lördag var vilodag och söndag blev promenad och fotografering i gamla stan, en sväng till Mälarpaviljongen och middag på Patricia. Måndag var snabbvisiten slut och min pojkvän åkte tillbaka. Jag uppsökte läkaren. Provtagning. Nu kom min mamma på besök. Kryssning med skaldjursplatå. Inte alls dumt. Om nu bara förkylningen kunde ge sig. Börjar få ont i bihålorna. Men kryssningar är bra. Ute på havet finns mindre pollen i luften. Nu är ju också allergitider och pollen hjälper ju inte direkt till när man har en förkylning. På en kryssning kan man också sitta i hytten och inte ha alla distraktioner som finns hemma. Ett bra ställe att jobba på helt enkelt om man har pappersarbete. När jag är hemma i Sverige tar jag gärna översättningsuppdrag eller korrekturläsarjobb. Nu var det tio sidor från engelska till norska. Lagom skoj med deadline och täppta bihålor.

reseblogg-5
Skaldjursplatå över förväntan…

Jobbet blev klart. Det blir det ju när man inte har något val. Andra saker får prioriteras bort. Jag måste fortfarande redigera bilder från mina senaste två jobbresor i Centralasien. Jag har fortfarande rapporter att skriva från dessa resor. Men det första kommer alltid först, och ibland måste man prioritera för att få det hela att gå ihop. Då får man även prioritera bort ett och annat blogginlägg. Tyvärr, men så är det.

Nu har det hunnit bli 2 juni. Jag har fått antibiotika av min läkare och mår mycket bättre. I eftermiddag ska jag på en afterwork hos Världens Resor som är ett av de företag jag frilansar för. Kanske har jag hunnit redigera några bilder till dess. Rapporterna kan vänta till imorgon. Då är det bara en vecka kvar till de nästa äventyren i Centralasien!

Taggad med: