Norra Tadzjikistan

25 april. Vi korsade gränsen från Uzbekistan igår. Det gick smidigt, eller ja, allt är relativt. På ett par timmar var vi över på andra sidan. Tadzjikistan.


I staden Khujand välkomnas vi av affischers. Presidenten med sitt folk. Vi växlar pengar. Går på posten. Köper frimärken och vykort. Där välkomnas vi av en herre av lite äldre modell.


Är det någon stans i Centralasien som det gamla kommunistarvet finns kvar, så är det Tadzjikistan.

Vi hälsar på några äldre män utanför moskeen.


Sen blir det shopping.


På innomhusmarknaden säljs kryddor, frön, bröd, godis och sprit. Och mycket mer. Helt enkelt det mesta. Folk är trevliga. Vänliga. Nyfikna. Var kommer jag ifrån? Vad gör jag här? Ta en bild av mig!


Sen blir det besök på ett gammalt jordbrukskollektiv. Efteråt middag. Ölen kostar 4 kronor halvlitern. Det är billigt i Tadzjikistan.

26 april. Idag är det transportdag. Färden går söderut. Mot den historiska staden Istaravshan. Även här marknadsbesök. Smedarna gör åsneskor och knivar. Fyra knivar för 200 kronor.


Vi fortsätter upp i bergen. 2700 meter på det högsta. Aprikosträden blommar vid Iskanderkul-sjön. Det blåaste blå. Det grönaste grön. Färgerna är så klara här uppe.



Kanske beror det på kontrasten. Landet består annars mest av sten.  Vi åker i fyra bilar och stannar ofta. Vägarna är rätt så bra. Det är vår. Bergen är snötäckta. Ungar säljer fjällrabarber längs vägarna. Även rabarbern kom till Europa via Sidenvägen. I Tadzjikistan äts den med salt.

Naturen är röd och grön och vit. Färgerna från Tadzjikistans flagga.

Efter 11 timmar når vi Dushanbe. Middag på hotellet. Oftast äter vi ute men inte nu. Internet går trögt. Lyckas inte ladda upp fler bilder. Vi får se om jag lyckas publicera alls…

Taggad med: