Transsibiriska inställd…


Nu var det väl ingen överraskning direkt. Det här var beskedet jag väntat på. Det blir ingen transsibiriska i år…

Den 23 augusti skulle jag nämligen åkt iväg. Som reseledare på Den stora tågresan till Japan. Med båten till Lettland. Från Riga till St Petersburg med tåg, och sen hela vägen med de ryska järnvägarna. Helt till Stilla havets kust.

Vi skulle ha stannat i Ekaterinburg. Boris Jeltsins hemstad och där sista tsaren slutade sina dagar. Novossibirsk, Irkutsk, Bajkalsjön, Ulan Ude slutligen Vladivostok där vi skulle gå ombord i en färja, destination Sydkorea. Väl i Sydkorea skulle jag avsluta mitt reseledaruppdrag. Min grupp skulle få en ny reseledare med fjärran östern-kunskap. Jag skulle turista lite i Sydkorea som jag inte besökt sedan 2008 och sen skulle jag åka hem.

Nu blir det inget, och det är klart. En resa landvägen genom Lettland, Ryssland, Sydkorea och Japan. Med båt och tåg. Och sen flyg tillbaka. Det blir helt enkelt för många faktorer just nu. En resa till bara ett land är tillräckligt svårt, för inte att säga omöjligt. En resa genom fyra länder… Ja, jag bara väntade på beskedet. Inställt. Och nu har det kommit.

Jag har åkt mycket med tåg i Ryssland. Även senare år. Just transsibiriska däremot är det ett tag sedan jag gjorde. Faktiskt måste jag tillbaka till 2004, och då åkte jag ändå transmongoliska. Namnen och begreppen går lite i sär, överlappar varandra delvis när man pratar om dem. För medan den egentliga transsibiriska enbart går genom Ryssland från Moskva till Vladivostok, går transmongoliska från Ryssland genom Mongoliet till Beijing i Kina.

Tillbaka i 2004 gjorde jag dessutom en egen variant. Med färjan från Nynäshamn till Gdansk i Polen. Buss därifrån till den ryska exklaven Kaliningrad. Vidare med buss genom Litauen och Lettland till Pskov och Novgorod i Ryssland. Tåg till Moskva, Irkutsk och över till Mongoliet. En vecka där, sen tåg vidare till Beijing och en vecka där. Slutligen hakade jag på en gruppresa till Nordkorea. 8 veckor senare var jag tillbaka i Sverige. Returen gick med flyg.

Det blir alltså ingen transsibiriska år 2020. Jag nöjer mig med bilderna från 2004. Här kommer några av dem:

Detta bildspel kräver JavaScript.

Kategorier:Blogg/Dagbok, TågresorEtiketter:,

3 kommentarer

  1. Så himla tråkigt när saker en sett fram emot inte blir av. Tur livet är långt ändå.

  2. Så synd! Høres ut som en veldig fin tur. Det blir vel en mulighet en annen gang når koronaen har gitt seg.

Kommentera

WP2Social Auto Publish Powered By : XYZScripts.com

Upptäck mer från Johnnybajdzjan

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa