En vecka i ett annorlunda Kaukasus


Måndag 3 september: Ut i den ossetiska naturen. Ödehus och landsbyar. Promenader i naturen. Utsikt över Kaukasus berg.

Dargavs är dagens mål. Vi kommer tid sent på eftermiddagen. Det ingick i planen. Här finns ju även så mycket annat att se.

Om Dargavs har jag skrivit förut – en nekropolis med små hus, 300-400 år gamla. När folk blev sjuka gick de hit. Väntade in döden. Peststugor. Genom små hål ser jag de döda. Det som är kvar av dem. En hand. Ett höftled.

Tisdag 4 september: På morgonen lämnar vi Vladikavkaz. Grozny är målet, Tjetjeniens huvdstad. För en av gästerna är Grozny själva målet med hela resan. Allt annat är bara lite extra som man får ta…

Som till exempel att vi åker igenom republiken Ingusjien, går på en lokal marknad, besöker olika monument som har med krig, deportationer och elände att göra, samt äter kokt fett kött på restaurang utan toalett.

Vi ankommer Tjetjenien. Råkar bli bjudna på te hos borgmästaren i en liten landsby. Inte så ofta de får besök här. Borgmästarens roll är även att ta hand om gäster. De kommer trots allt inte så ofta.

Vi ankommer Grozny. Går och äter. Min mage är risig. Riktigt risig. Springer på toa hela kvällen. Och natten.

Onsdag 5 september: Söderut, upp i Tjetjeniens berg och dalar. Det är vägen som är målet. Smala vägar. Gröna kullar.

På eftermiddagen promenerar vi längs Putin Prospekt. Förut bar den Lenins namn, men i Tjetjeniens huvudstad har nu Putin tagit över. Åtminstone när det gäller namn på huvudgatan.

På kvällen får jag vila. Sova. Jag har tagit magmedicin. Det känns rätt okej.

Torsdag 6 september: Hotellet där gästerna har bott har varit utan vatten inatt. Igår kväll var det utan el. Ett nytt hotell i centrala Grozny.

Vi besöker marknaden. Köper vindruvor och hallon, bröd och vatten. Sen lämnar vi Tjetjeniens huvudstad och åker österut, ut på landsbygden, upp i bergen. Där ligger Kaukasus största insjö, Kezenoj Am. Vi stannar natten här efter en middag som nog är bland årets sämsta.

Fredag 7 september: Dagestan betyder bergslandet. Vi åker genom landskapen. Berg, raviner, floder, jordbruksmark. Här finns en enorm potensial för turism. Men än så länge stannar det vid potensialen.

Fyra polisiära checkpoints innan vi kommer fram till vårt mål, Makhachkala. Det är den största staden i denna ryska delrepublik. Vi ska bo här två nätter med gruppen. Jag några till.

Lördag 8 september: Sista hela arbetsdag. Med vår lilla grupp åker till Derbent, Rysslands både äldsta och sydligaste stad. Det gamla fortet, gatorna som inte ändrats på mycket länge, mosken, kyrkan, synagogan. Damm.

På kvällen doppar vi tårna i Kaspiska havet. Vi är tillbaka i Makhachkala. Kollar in Leninstatyer. Äter en utmärkt middag på restaurang Pirosmani. Georgiskt kök på sitt bästa. Faktiskt kanske bättre än i Georgien.

Söndag 9 september: Klockan 04:15 lämnar gruppen hotellet. Vi säger hejdå och jag sover lite till. Från och med nu har jag tre lediga dagar i Makhachkala. Absolut inga planer förutom att byta hotell till ett mer centrumsnära sovjetkomplex vid havet.

Jag läser att en konsert här i stan med en rysk popstjärna har blivit inställd. Den skulle gått ikväll men bögrykten om stjärnan ifråga har gjort att konserten fått ställas in. Lite för många dödshot för att garantera säkerheten helt enkelt.

Jag äter kyckling i senapssås på en uteservering. Det är moln på himlen och det blåser kallt.

Kategorier:SammanfattningarEtiketter:, ,

1 kommentar

  1. Man vet verkligen att ett samhälle får lite besökare om borgmästaren tar sig tid att möta upp er 🙂

Kommentera

WP2Social Auto Publish Powered By : XYZScripts.com

Upptäck mer från Johnnybajdzjan

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa