1)  Klockan var innan 6 denna januarimorgon. Vi vaknade för att se soluppgången. Båtarna låg där ute så tysta, men någon fågel hade vaknat, precis som jag. Ras al Hadd minns jag som den östligaste punkt på arabiska halvön. Dock, i östen stiger solen upp, och jag tycks se en strimma land framför mig, så helt i öster kan jag omöjligt ha varit.

2) Musandam-halvön. Det är den del av Oman som inte har landgränsen till resten av Oman. En exklav som det heter. Vi betalade för en utflykt upp i bergen, men så händer det. Bilen fick punka. Vår chaufför och guide började byta hjul. Reservhjulet defekt. Det blev inte så mycket bergsutflykt den dagen. Istället fick chauffören minuterna till att gå genom att köra runt i stan efteråt, staden där vi kom från. Jag var inte särskild intresserad, och efter mycket tjat och gräl fick vi hälften av pengarna tillbaka…

3) Sur. Hamnstad med fyrtorn och små vita hus. En strand, en skyddad hamn. Pittoreskt, åtminstone på distans. Några ungar lekte på stranden. Badade med kläderna på. Ett gammalt centrum för handeln på Öst-Afrika. Zanzibar. Kryddor eller slavar? Jag vet faktiskt inte.

4) Marknaden i Muscat. Färger, prylar, dofter och mönster. Jag gillade dessa små askar. Fast vad ska man ha dem till? Piller? Jag misstänker också att de är gjorda i Indien. Jag såg inga som gjorde askar i Muscat. I många länder finns även hantverkarna på marknaden. Det har jag inget minne av i Muscat. Jag kan förstås ha fel, det börjar ju bli ett tag sedan.

5) Solnedgång. Även den vid staden Sur. Fiskarbåtarna på torra land. Lågvatten. Lätt molnig januaridag.

6) Delfinerna kommer när kaptenen visslar. De simmar längs båten och de är kanske 7 i antal. Jag förstår att människor tycker om delfiner. De ser så glada ut. Vänliga. Om de är det är förstås en annan sak. Dessa verkade i alla fall snälla, roade av att simma längs båten där vi åkte in och ut av Musandam-halvöns fjordar. Tänk vad det finns liv i havet.

7) Kaptenen. Eller ja, åtminstone en av manskapet. Som visslade på delfinerna, som ankrade båten när vi turister skulle simma, som dukade fram vår mat och som slängde tunnbröd till fiskarna som i tusental började äta av brödet, silvriga, blåa, gula fiskar. Små fiskar och de som var större än min hand.

8) Sultanens palats, Al Alam. Det är kväll i huvudstaden och jag riktar min kamera mellan stängslet som separerar palatset och resten av världen. Modern arabisk arkitektur. Det vill säga, det har legat palats här i 200 år. Dagens ombyggnad eller konstruktion härstammar dock från 1972 när dagens Sultan tog makten från sin far. Och visst är det lite 70-tal över bilden?

9) En omansk toalettskylt. Hyfsat heltäckta båda två, mannen med kniv, eller khanjar som de kallas dessa traditionella omanska knivar som män har i sina bälten. Fast har och har. Numera kan man någon enstaka gång se en gammal man på gatan som fortfarande bär sin kniv. Annars är kniven stort sett förbehållen finkläderna vid extra festliga tillfällen. Tycker lite synd om rullstolsmänniskan i mitten. Inte på grund av rullstolen, men en streckgubbe mellan de två andra figurerna som faktiskt ser ut som människor?

10) Sanddynerna. Oman har öken. Mycket öken. Vi har sovit i öknen. Natten var kall, om än inte minus så kändes det så. Min kompis går i mina fotspår. Klättrar upp på en av dynerna. Sand så långt ögat kan se.

Jag har gjort två besök i Oman. En vecka i januari 2003, samt en till vecka i juni 2009. Båda resorna var privata, och med huvudstaden Muscat som bas för halv-, hel-, och flerdagsutflykter till de olika delarna av landet. Södra Oman har jag dock kvar att besöka, men det får bli en annan gång. Min första vistelse i landet kombinerade jag med en weekend i Dubai. Min andra vistelse var i kombination med Qatar och Bahrain. Jag planerade båda resorna själv.