Söndagskrönikan: Konstant efterhalkning

Efterhalkning är kanske inte ens ett ord. 99 träff på Google. Att halka efter ger 41800 och det är det jag gör. Halkar efter. Inte när jag är ute på jobb som reseledare. Då är det exakta tider som gäller. Nu däremot, i mitt reseplanerande, springer tiden iväg. Tiden skyndar sig mot okänd ort. Morgon blir kväll, och jag tänker att ”ja ja, det här får jag göra nästa dag”. Sen står solen åter upp. Sen går den ner ännu en gång.

Till slut vågar jag inte riktigt öppna den där hemsidan där de italienska tågbiljetterna finns. Priset har kanske mångdubblats sen den gången jag besökte sidan men av någon anledning inte köpte biljetterna. Det blir jobbigt att öppna sidan. Söka ännu en gång. Jag avvaktar. Nu skriver jag till exempel söndagskrönika. Istället för att köpa biljetter.

Jag ska till Italien nämligen. Om två veckor exakt. Hotellen är i princip fixade. Bokningar på nätet som kan avbokas upp till en dag innan ankomst. Fast jag borde leta efter bättre deals. Det är just därför jag alltid väljer hotell med gratis avbokning, och gratis avbokning kostar! Så varför sitter jag inte nu och letar efter bättre boenden – ett ställe med pool och utsikt för samma pris? Jag halkar efter.

En annan resa jag ska göra i augusti är Svalbard. Boendet är fixat. Även där med möjlighet för avbokning. Men vad gör jag på Svalbard utan att åka på utflykter? Utflykter på Svalbard kostar. Jag tror varken priset blir billigare om jag å ena sidan köper tidigt eller å andra sidan väntar till sista minuten. Väntar jag för länge kan ju platserna ta slut. Tänk om de skulle ta slut? Då har jag halkat efter. Dessutom ramlat rejält!

Mitt eget privata resande har även lett till en sak hos ARN (Allmänna Reklamationsnämnden). Det var flygbolaget Etihad som förlorade mitt bagage i tio dagar och inte ville ge en krona i ersättning. Nu är de villiga att ge ersättning och på så sätt har jag fått rätt mot dem. Den ersättningen de vill ge är dock knappast att se på som ersättning. Den är fortfarande mindre än mina utgifter. Jag måste svara ARN idag. Efterhalkning. Eller, jag hinner precis. Fristen går ut imorgon. Acceptera eller inte. Det blir troligen inte. Fast å andra sidan vore det skönt att sätta streck över det hela. Jag kommer knappast få skäligen timlön i min kamp mot ett flygbolag.

Jag kan nämna många exempel. Saker jag borde ha gjort, men så springer tiden iväg, gömmer sig och kommer aldrig mer tillbaka. Jag behöver egentligen inte komma med ursäkter eller efterkonstruera ursäkter. Det räcker att konstatera att jag nog halkar efter.

Taggad med: