Sheki halva, en efterrätt från Azerbajdzjan

Sheki Halva Azerbaijan 3På marknaden i staden Sheki i nordvästra Azerbajdzjan står stora pajformar uppställda. Deras diameter är ungefär en meter men höjden bara några enstaka centimeter, kanske tre. Sockerlagen rinner trögflytande från formerna och droppar ner på borden och marken. Flugorna och getingarna firar födelsedagskalas idag, fast det gör de kanske varje dag.

Halva kallas den, fast den påminner mer om baklava. Den halva som jag känner igen från Mellanösternaffärer i Stockholms förorter görs på sesampasta, tahini. Halva kan uppenbarligen vara så mycket, och kollar man på själva roten av ordet, ḥelw så betyder det bara ”sött” på arabiska. Det är kanske just det som all världens halva har gemensamt? Flugornas fest och getingkalas.

Sheki Halva Azerbaijan 4
Foto: Johnny Friskilä

Den halva som säljs här däremot är inte gjord på sesamfrön, utan på valnötter. Tunna rismjölspapper läggs lagvis på varandra i en stor rund form, och mellan lagen läggs finhackade nötter. ”Halvachi” kallas den konditor eller bagare som ansvarar för halvan och som sen steker hela formen över öppen eld i en dryg halvtimme. Sen häller halvachin på sirap eller tjockflytande sockervatten, och i ett dygn får halvan dra åt sig av sötman. Halvan dekoreras med ett rödrutigt mönster, färgen görs av en sorts billig saffran, och sen fraktas halvan till staden Shekis stora marknad.

Sheki Halva Azerbaijan 5
Foto: Johnny Friskilä

Jag frågar en man om skillnaden. De olika pajformerna från var man köper önskad mängd av denna sockriga efterrätt har nämligen olika priser. En sorts halva kostar 25 kronor kilot. En annan femtio. ”Det beror på andelen nötter”, svarar mannen, och förklarar att ju mer nötter, ju dyrare halva.

Det blir ungefär ett halvkilo av den dyraste. Man får väl köpa det bästa om man kan, och inte ruineras jag då en halvkilo blir dryga tjugolappen. Själv har jag ätit Sheki halva vid varje besök i staden. Det här är min fjärde gång i Azerbajdzjan, tredje gång i Sheki, men första gång för mina resenärer på denna Världens Resors Kaukasus-resa, på vilken jag är färdledare. Vi har kommit överens om 40 minuters shopping, mina resenärer och jag. Det borde räcka. Jag köper basvaror, och om några vill ha något särskild, så köper de det själva. Vi planerar gemensam pickniklunch och halvan är till oss alla.

Sheki Halva Azerbaijan 2
Foto: Johnny Friskilä

Vi småpratar lite, försäljaren och jag. Jag berättar vem jag är, vad jag gör här, och även att jag fotograferar. Det blir några bilder. Det är lätt att fota här. Folk är vänliga. De har inget emot en kamera. Turistgrupper kommer rätt sällan hit. Jag tackar för halvan. Annars blir det bröd, färskost kryddad med saffran, en hink björnbär, vindruvor och andra frukter. Sen blir det dags för lunch. Och halva. Både för oss, och för flugor och getingar.

Taggad med: