Min bästa bild – Marrakech

Marrakech-Orange-juice
Försäljare av apelsinjuice, Marrakech. Foto: Johnny Friskilä

Stora torget – Djemaa el Fna. Även på en billig resa till Marrakech känns det som det mesta kan upplevas här. Ormtjusare, sagoberättare, matstånd med alt som hör det nordafrikanska köket till. Te och apelsinjuice, grillat kött, ångande ris, taginer, couscous och sjudande grytor.

Och som det sjuder i grytorna, sjuder platsen även av liv, dagtid men kanske särskilt mot kvällen. Lokalbefolkning och turister minglar här. Försäljare, transaktioner av olika slag, på gott och ont, för visst handlar det mesta om pengar. Prutande, hålla masken, attityd.

Den historiska platsen, tusen år gammal, är centrum inte bara i denna marockanska stad, men även, vill jag säga, för hela Marockos turistindustri. Vem åker till Marocko utan att åka till Marrakech? Vem börjar inte här? Jag känner ingen.

Å ena sidan måste det vara tröttsamt att vara människa i en stad som i huvudsak livnär sig på turister. Min vän Abdullah och jag köper två färskpressade apelsinjuice. Marockanska apelsiner självklart. Priset står utskrivet, säkert på offentlig begäran då mer än en resenär tidigare bortemot blivit rånad. Så finns i alla fall att läsa i turistguider. Det är det här med att veta värdet på en sak. Särskild när man står mitt i ingen prislapp-situationen. Med varan redan halvdrucken. Nu står priset där. 4 dirham, lika med lika många svenska kronor.

Vi smakar på vår juice. Söt, men utan tillsatt socker. Man kan aldrig riktigt veta.. Jag försöker med ett leende. Frågande. Killarna som säljer apelsinjuice tittar åt ett annat håll när jag lyfter min kamera Jag är inte den första som riktar objektivet mot deras ansikten, stylade hårfrisyrer och apelsiner.

Den smala killen i grön skjorta tittar som sagt bort, gör det som många gör när de inte riktigt fattar varför just de måste vara med på bilden, trots att de, som försäljare här, är ambassadörer för sin stad, deras ord och handling kan betyda allt för en resenärs upplevelse. Tyvärr ser nog dem det på ett annat sätt.

Den andra killen med ett lite rundare ansikte tittar ned, koncentrerat, fortsätter med sitt jobb, pressar apelsiner. Jag är ändå nöjd. Människor. Färger, något så simpelt som en vanlig apelsinjuice på ett samtidigt så lokalt sätt. Den illustrerar även en sak till. Attityd.

Taggad med: