Perissa – en strand på Santorini

IMG_0884
Foto: Johnny Friskilä

Solen har hunnit värma upp vattnet kring de grekiska Kykladerna till sådär ungefär 18 grader. Perissa – den långa stranden med svart sand på södra Santorini är dock redan i början på juni så het att det att gå barfota här förknippas med förbränningsskador. Och det är kanske därför, och inte bara av ren glädje och entusiasm att en hund snabbar på tillbaka till där skuggan finns.

Pälsen är vit och brun och ren, för den, precis som vi, har just tagit ett dopp i Medelhavets svalkande vågor. Eller ja, kanske lite väl svalkande för min smak, men inte för hundens som ju glatt har skakat pälsen och beger sig i högt tempo mot mig. Den svartgrusiga lavasanden ger efter för bakbenen och sprutar åt alla håll.

De som har solbäddar har nämligen gärna något annat också, nämligen en parasoll. Parasoller ger skugga och gör dessutom den svarta sanden mindre het att ligga på för den som är hund och inte människa och därför inte får ligga som jag, på solbädd. Precis i skuggan bakom min solbädd lägger sig därför hunden. Den verkar rätt ointresserad av mig, och bra är väl det. Jag är inte så intresserad av den heller. Dock har jag inget emot dem, och till skillnad från solbäddsgrannen som slänger sin flipflop efter hunden så hunden rymmer med svansen mellan benen, får denna brunvita nybadade skapelse gärna ligga bakom min solbädd, under min parasoll. Jag gissar att det även sved under grannens fötter då hen barfota fick hämta tillbaka sin flipflop.

DSCF3600

Jag äter en under genomsnittlig god pizza. Tjock botten som sades vara hemmagjord, och så kan väl vara, fast inte av någon bagare direkt. Tomatsås utan varken salt eller basilika. För så är det här. Varje strandbar, med eller utan matservering har sin del av stranden, med solbäddar och parasoller. Dessa får man använda under varierande villkor. På ett ställe betalar man dagshyra. På ett annat måste man köpa mat för minimum så och så mycket. På ett tredje får man hyra gratis mot att man köper dryckesvaror från en särskild meny. På ett fjärde får man låna gratis och det är egentligen inga krav förutom att man för sitt eget goda samvetes skuld borde köpa något. En tre-euros öl till exempel. Rätt billigt för en solbädd.

Några ställen gör reklam för trådlöst wifi och det funkar rätt bra. På andra ställen rätt dåligt. På några inte alls, trots att skylten finns där.

IMG_1077
Perissa beach med sin svarta lavasand. Foto: Johnny Friskilä

Super Trouper
beams are gonna blind me
But I won’t feel blue
Like I always do
‘Cause somewhere in the crowd there’s you

Perissas strand – lika med instrumentala Abba-hits på saxofon. Och här i crowden – arbetarengelska barnfamiljer, holländska pensionärskvinnor. Ett schweizertyskt heteropar beställer drinkar, gyros och tzatsiki av en långhårig, småfet fordoms beachboy från Bulgarien. Han jobbar som servitör i ett linne med bild av en naken kvinna på, och kan 30 ord på minst 30 språk.

Thailändska massörer erbjuder fot- och axelmassage på stranden. Franska kvinnor badar topless. En grupp japaner kommer med sina kameror i solhatt och långbyxor. De vill inte ligga på stranden, utan bara fota den. Några afrikaner, senegaleser gissar jag, erbjuder små smycken och solglasögon. – Äkta vara, mycket billigt!

Två amerikanska par hittar varandra. Solbäddsgrannar. Det blir en del wow:ande och oh my god:ande. Det är svårt att inte höra vad de säger, trots att jag läser en bok. Eller åtminstone försöker. Det ena paret reser med ett kryssningsfartyg som nu ligger i hamnen i huvudorten Fira, någon mil bort. Fira är Santorinis huvudstad. Stranden är deras dagsutflykt. På kryssningsfartyget har de premium cocktails – så mycket de vill, det ingår i priset. Vad priset dock är, sägs inte. Heller inte vad premium cocktails är. Det andra paret har flugit hit. Nu ö-hoppar de och alla wow:ar och oh my god:ar åt varandras resor.

En fransk kille försöker flirta med en annan amerikanska i solbädden bredvid. De ligger rätt långt från mig. Hans besserwisserröst går ibland över i falsett. What the fuck, sägs i varannan mening. Hon behöver dock ingen falsett för att höras. Hon förklarar honom skillnaden på shade och shaddow. Så lärde man sig något även idag!

IMG_1086

Just det, shade och shadow. Den bruna och vita hunden har lämnat mig och min solbädds skugga. En annan hund dyker dock upp. Svart krullig päls. Vad varmt det måste vara. Han blev kanske jagat med en flipflop han också, och lägger sig ungefär där den förra hunden låg – bakom min solbädd. Han går nästan i ett med sanden under parasollens skugga. Shadow. Eller just det, shade!

Taggad med: