Först ska man upp i ottan. Jag beställer aldrig väckning. Varken till mig eller mina resenärer jag åker med. Anledningen är enkel. Receptionen kan så enkelt glömma väckningen. De kan säga förlåt, men det är […]
Kategori: En färdledares dagbok
När jag skriver magiskt för första gång
Sista dag i Kaukasus. Jerevan – Armeniens huvudstad vaknar och så gör vi. Det är inte alla som följer med på dagens utflykt. Några vill bara njuta av dagen och vad staden erbjuder. Andra har […]
Södra Armenien tur retur
Armenien är inte bara Jerevan. Därför åker vi två dagar söderut. Naturen, de gamla kyrkorna blant bergen, men även molnen, ljuset, det är sådant som gör en resa söderut längs vägen, som går ända till […]
Ankomst Armenien
Att åka direkt mellan grannländerna Azerbajdzjan och Armenien går inte. Länderna är fiender. Hatar varandra. Därför flög vi från Baku till Tbilisi, Georgien. Vi sov en natt där och sedan tog vi buss till armeniska […]
Gästfrihet och utpressning i Baku
Människorna i Azerbajdzjan är mycket vänliga. Det är lite klische och stereotyper självklart, människor är ju olika oavsett vart i världen man åker. Så också i Azerbajdzjan. Vi började utflyktsdagen med Villa Petrolia. Inget vanligt […]
Vägen österut – till Azerbajdzjan
Vi börjar dagen med en stadspromenad i Telavi. En hund skäller, solen skiner, klockan är bara halv nio på morgonen. Frukostbrödet var torrt. Klockan 10 ska vi bege oss i väg. Gränspasseringen gör det svårt […]
Från Stalins till vinets vagga
Ibland vill man explodera. Det är bara det att det sällan hjälper. Som till exempel när man ska iväg tidigt om morgonen, frågar hotellet kvällen innan om de kan fixa en tidig frukost och svaret […]
Vägen till Kazbegi – bakom kulisserna.
Kanske inte världens mest lockande rubrik. Fast det behövs kanske inte. Inte om resmålet är Georgien. Vi lämnar Tbilisi på morgonen. Det är fredag och med lokalguide, chaufför och vår grupp på 18 personer gör […]
Tbilisi – Brutalism och inkokt lax
Vår buss tar oss till Saburtalo, ett bostadsområde i utkanten av Tbilisi som till stor del byggdes på 1970-talet. Det är vår sista heldag i Tbilisi och förutom två museum är programmet flexibelt. Det är […]
När grupp och lokalguide försvinner…
Då gick första dagen mot sitt slut. En svettig dag. Jag går tillbaka till hotellet efter att ha köpt en flaska borjomi. Det georgiska salta mineralvattnet är en favorit hos mig. Inte alla gillar det. […]
