…och kanske årets julklapp? Åtminstone enligt mig. ”Blå berg – grön mat – orange vin”. Så heter den. En georgisk kokbok på svenska! Och det ligger något i titeln. Jag ser framför mig bergskedjan. Stora Kaukasus i horisonten. Snötäcka, blå… Sen maten, grön av alla örter. Nära till naturen. Samt till sist orange. Eftersom vindruvan rkatseteli, när den får jäsa med skal och allt, blir till ett bärnstensfärgat orange vin.

Det här är boken för den som gillar berättelser. Om resor och om mat. Från vinets vagga. Landet Georgien.

Jag bläddrar i boken. Sen i min egen dator. I bildarkivet har jag nästan 5000 bilder från Georgien. Många av mat. I ett land vars matkultur influerats av alla grannar. Som de till olika tider varit styrda av. Perser, turkar, greker, ryssar. Influenser som genom århundraden utvecklats. Blivit till något annat. Till något nytt och unikt. Något så eget som det georgiska köket.

Sen bläddrar jag i boken igen. Maten är en fest. Så även bilderna. Jag känner mig igen. Tänker att bokens bilder kunnat vara mina egna.Från de storslagna dukningarna. Där bordet inte räcker för all mat och dryck. Där tallrikar med mat staplas på varandra för att få plats.

Kött grillat på spätt, shashlyk. Fermenterade grönsaker. Färskt bröd. Sallad. Utanför bilden troligtvis en ost eller två. Samt det obligatoriska orangea vinet.

Första gång jag besökte Georgien var i 2008. Sen 2012. Och från 2014 till 2019, slag i slag, varje år, som reseledare. Jag saknar Georgien. Det georgiska köket. Marknaderna i Tbilisi och Telavi och ute på landet, med alla färska örter. Eller torkade. Grönsaker. Inlagda eller syrade. Och människorna. Försäljare, alltid så generösa med smakprov.

Från sida till sida läser jag enstaka texter. Om maten och de som tillagar den. På sidan 47 känner jag igen henne. Kvinnan på Dezertermarknaden. Vid järnvägsstationen i Tbilisi, huvudstaden. En av de som säljer mjöl. Ett av många leenden, och jag går tillbaka till min dator. Hittar henne, som jag fotograferade henne våren 2018 när jag spenderade tre veckor som reseledare i landet.

Tillbaka till boken. Anastasia Lundqvist är den som tillsammans med Charlotte Pruth har skrivit om bergen, maten och vinet. Berättelserna om köket, som med sin bockhornsklöver och kaukasisk dragon, har blivit något helt eget. I min bokhylla har jag några stycken. Det är snart jul. Men en av böckerna kommer jag ha kvar. Den är min egen.

Vill du läsa om resor? Och mat? Av det lite ovanliga slaget. Om georgiska vindruvor och om vilka kryddor, förutom bockhornsklövern, som gör det köket i Georgien så speciellt? Då är det här boken för dig. Jag kontaktade därför Anastasia. Boken finns för 299kr inkl porto. Och kan beställas via hennes instagram : anastasia__lundqvist ( dubbelt understreck) eller mejl till anastasty.sweden@gmail.com

Och nej, det här inlägget är inte sponsrat. Det är helt enkelt ett boktips. Om en bok som jag tycker är mycket bra. Eftersom jag gillar berättelser om mat. Från ett mycket spännande land.