När man väl är hemma gäller det att göra det bästa utav situationen. Det nya normala så att säga, och när saker är som de är så hjälper det inte att klaga. Därför består juli av en del höjdpunkter, fast jag väljer att börja med bottennappen. Så blir jag av med dem.

Fasadrenovering

Fasader i all ära, men sensommaren borde inte vara den perfekta tid för renovering. Särskilt inte när man stort sett är hemma under hela perioden. Och dessutom måste tömma balkongen. Före och efterbild. Den lite mer gröna bilden är före, om någon skulle undra.

Ingen svamp i skogen

Jag läser om svampår och svamprekord. Därför undrar jag verkligen varför det tydligen inte är svampår även här jag bor, i Norsborg. Jag har varit ute i skogen några gånger under juli. Men där fanns inte många. Knappast en enda. Enorma mängder blåbär dock. Vilket är trevligt. Men inte när man ska plocka svamp.

Ni förstår. Jag har egentligen inte så mycket att klaga över. Det lugna livet här i Stockholmsförorten bjuder inte på så många strapatser. Hur var det så med höjdpunkterna?

Utflykt till Oxelösund

Tillsammans med tre vänner åkte jag över dagen till Oxelösund. En av mina vänner kommer därifrån. Själv var det första gång i dessa trakter. Enda utflykt i juli dessutom. Rektangulärt småstadscentrum i traditionell svensk 1950-talsstil. Får inte underskattas.

Nybakade kanelbullar och kaffe i Gamla Oxelösund. Tänk röda stugor med vita knutar. Med utsikt över hamnen och järnverket. Järnverket – där skulle jag vilja ha en omvisning! (Förlåt, omvisning är ett norskt ord som tyvärr inte finns i svenskan. Rundtur heter det. Rundvandring. Guidad tur. Besök.)

En rundvandring kunde däremot göras på Femörefortet. Nej, det har inget med pengar att göra, men den heter så. En kustartillerianläggning från det kalla krigets dagar. Med utsikt över skärgården och långa underjordiska gångar som leder till rum säkra mot en invasion. Vore det här någon tidigare sovjetstat skulle jag slå vad om att tunnlarna idag hade använts som vinkällare. Men nu är det Sverige. Och det var väl just som försvar mot att bli sovjetstat att fortet byggdes. Även om det inte sägs rakt ut. Sverige var ju neutralt.

Sankta Cementa, eller S:t Botvids kyrka som på riktigt heter, invigdes 1957. En höjdpunkt inom höjdpunkten där den står på en höjd i centrala Oxelösund. Betong, trä och glas. Men mest betong. Cement… Brutalism i all sin härlighet. En turistmagnet, om det inte vore för läget. Det är ju en bit till Oxelösund trots allt. Men favoritkyrka? Absolut!

Studier

En annan höjdpunkt är jag kommit in på studier. Kompletterande Pedagogisk Utbildning, 90 högskolepoäng. 1,5 års studier. Sen blir jag behörig lärare. Inom historia.

Det var ju aldrig något problem med jobb. Som reseledare. Innan Corona kom och ändrade spelreglerna. Och när grunden ändras så fundamentalt, då gäller det att tänka nytt. Jag ansökte därför till studier i april. Nu i juli kom jag in. En definitiv höjdpunkt, med tanke på omständigheterna.

Bloggen

Att driva en blogg om resor till länder långt bort, ur ett perspektiv som reseledare, ja, det säger sig själv att det inte funkar just nu. Därför har Johnnybajdzjan gått i femtedelsfart. Dock var juli bättre än både april, maj och juni. Trots att jag knappast skriver om resor i Sverige.

Vågar jag ana en försiktig reseoptimism? Kanske det. Vi kan i alla fall hoppas. Hoppas att augusti ger svaret…