Ett tropiskt paradis i Bengaliska viken. Med hummer och kokosnötter. Koraller, sandstränder och eco-lodger, samt romantiska båtturer i solnedgången. Eller varför inte snorkla? Och allt det låter väl bra, eller hur? Men så var det bara en lite detalj. Det här är Bangladesh!

Nu ställer jag mig kanske i räckan av alla de som snarare bekräftar än avkräftar en bild. Kan man för övrigt säga avkräfta på svenska? Men ibland är det väl så. Att man på jakt efter den där perfekta stranden, hyddan och färska fisken från havet faktiskt inte hittar dem. Stranden är nerskräpat, boendet något av det sunkigare jag upplevt, prisläget på tok för högt (600 kronor för ett rum som definitivt hamnar på tre på top sämst-lista.) Och ett på topp när det gäller icke prisvärt. Nåja. Man kan i alla fall ta sin egen selfie i spegeln.

Igår kväll åt jag också hummer. Den var lite halvdöd även innan den hamnade på grillen. Men rätt så god. Och beställer man hummer, ja då får man hummer på en tallrik. Inga bestick eller så. Eller bröd eller ris. Utan helt enkelt en rykande varm från grillen hummer som jag själv valt ut bland totalt tre humrar och som kostade 50 kronor. Så sitter man där, i mörkret på en röd plaststol vid stranden och försöker få i sig djuret samtidigt som jag inte kladdar ner min mobil så alltför mycket. Den var ju trots allt min enda källa till ljus. Bilden under togs några timmar innan. På en av stränderna.

Illustrationsbilden är från dagens frukost. Färsk chapati, omelett med lök och grön chili. Sen har jag åkt liten motorbåt till öns sydligaste spets. Promenerat på stranden. Ätit en underbar lunch hos öns apotekare som bor i en hydda på gårdsplanen till det tomma sjukhuset. Det var hans mamma som gjort maten. Frun hade tydligen hjälp till, och den beteltuggande apotekaren hade alltså sin business förutom det att sälja WHO-godkända medicinpreparater. Nämligen att vara lite allt i alla för folk som kan hjälpa hans ekonomi att gå ihop. Det var absolut värt det!