Det händer att en reseledare blir sjuk. Men vad händer då? För det händer ju, sjukdom, att man mår dåligt, eller får förhinder av något slag. Som reseledare ska det rätt så mycket till, i alla fall för mig, innan man faktiskt säger att man är för sjuk för att jobba. Och så är det nog för de flesta i yrket. Någon ersättare eller vikarie finns ju inte runt hörnet.
Har man tur i oturen, blir man åtminstone sjuk emellan resorna. Så att man hinner bli frisk. Jag sitter nu och har rätt så ont i halsen faktiskt. Eller inte ont. Men rösten är rätt så groggy. Jag kan jobba ändå. Har man däremot otur i oturen, får man få en sjukskrivning. Och just det hade en kollega till mig fått i går. Hen som nu på söndag skulle resa med en grupp till Georgien, och som därför är orsaken till det mail som jag, inte många timmarna efter hemkomst från Ryssland, hittade in min inkorg.
-Kan du åka till Tbilisi nu på söndag?
Ok, mailet lät inte just så, men det var kontentan av det hela. Kan jag ha ha en grupp i Georgien redan nu på söndag? Och då är det bara att kolla kalendern, vad jag har inplanerat, vad som kan skjutas upp, vad jag tyvärr måste skippa i så fall, om jag eventuellt förlorar några pengar och hur mycket andra pengar jag kommer tjäna.
Efter en kort analys där konklusionen var att, visst, jag förlorar en tågbiljett till 500 kronor som inte kan återbetalas. På minussidan missar jag även två födelsedagsfiranden och en intervjun, fast åtminstone intervjun kan det planeras ett nytt datum för. Jag missar också några dagars planerat ledighet.
På plussidan får jag ett femsiffrigt belopp in på mitt konto, möjlighet att umgås med trevliga resenärer, samt en stjärna i kanten hos reseplanerarna till reseföretaget jag åker med. Jag visar att jag ibland är flexibel (något jag inte kunde vara förra veckan då jag tackade nej till en resa till Australien och Nya Zeeland), och flexibilitet är viktigt. Då blir man ihågkommen och kanske får erbjudanden om lite roligare resor än det man annars hade fått. Dessutom är det ju alltid kul att faktiskt kunna hjälpa till.
Med andra ord, plötsligt fick jag biljett till Tbilisi. Det var inget jag hade planerat, och det blir som vikarie för en annan reseledare som tyvärr blivit sjuk. Själva just den här resan jag har dock gjort innan, så den kan jag. Det här kommer bli kul!
Blir i så fall med til Antarktis!
Ja vem kan tacka nej till Georgien? Jag skulle då ha svårt i alla fall.
Hehe, ja det beror ju på vad alternativet är. Nu var alternativet att åka till Georgien och tjäna femsiffrigt, eller stanna hemma och tjäna noll 🙂
Vilket välskrivet och reflekterande inlägg! Tummen upp på den! Häftigt med ett erbjudande till Nya Zeeland/Australien! Det blogginlägget hade varit spännande att läsa! Charmen med din blogg är ju dessa oupptäckta pärlorna i Centralasien och Östeuropa. Tror det hade varit roligt att läsa dina upplevelser och reflektioner på andra platser i andra kontinenter, tex Oceanien och Nord/Syd-Amerika. Eller känner du att resa till de klassiska ställena inte är lika roligt? Vilken plats hade varit drömmen att resa till genom jobben? Hoppas du får möjligheten, jag gillar ditt content! Ha en trevlig helg!
Men tack så mycket, vad trevligt att du gillar inlägget! Har ju skrivit en del om Syd-Amerika, särskilt Brasilien. Däremot skriver jag ju mest om de länder där jag jobbar och de länder som jag kan något om. Klassiska ställen kan också vara roligt, men där finns så mycket skrivet redan. Men vem vet, i november åker jag till Barcelona så vi får se vilka texter jag klarar klura ut där 😉 Drömresa genom jobbet, ja säg det? Någon kryssning genom Nordpassagen kanske? Eller Antarktis?