En resa med fokus på natur. Det är en sådan jag gör nu. Från Horton Plains, det lankesiska höglandet till Udawalawa i de södra delarna av landet, där elefanterna bor.

Väckning klockan 5. I minibussarna 05:30. Vi börjar tidigt eftersom det gäller att komma till Horton Plains innan molnen täcker för utsikten vid Worlds End, Världens ende, där man på en bra dag kan se helt ut till havet. Vi vandrar nio kilometer bland vild rhododendron och mäktiga vyer. Tre timmar tar det. Vi är tillbaka på vårt hotell lagom till lunch.

Nästa dag är det en annan nationalpark som gäller. Vi är inte längre på de höga kyliga höjder över 2000 meter över havet. Nu har vi förflyttat oss söderut, till låglandet.

I Udawalawe nationalpark kan man gärna komma sent. Det vill säga, om man börjar sin utflykt vid 15 har man tre timmar till parken stänger. Det är då många av djuren är aktiva – i skymningen.

I jeepar med plats till sex personer åker vi ut till där djuren är. Elefanter och vattenbufflar. Varaner. Krokodiler. Fåglar av många slag.

Jag testar för första gång på riktigt mitt nya 600 mm-objektiv från Tamron. Jag är mycket nöjd.

Även resenärerna verkar nöjda. Inte på grund av mitt objektiv men på grund av de djur vi faktiskt får se. Jag har tidigare varit på elefantsafari i Sri Lanka. Det var en sämre upplevelse. Det här är något annat.

En resenär säger att det ger en lugnande känsla att se elefanterna äta. Jag håller med. Efter att jag tagit mina bilder kan jag bara sitta där och studera djuren. När de tuggar sitt gräs… Långsamt. Det är lugnande.

När parken stänger åker vi till hotellet. Dusch och sen middag. En del jobbgrejer att fixa. Det har varit två härliga dagar.