Måndag: Det hade kunnat börja bättre. Det är mitt i natten. Jag ska möta min nya grupp på flygplatsen. Lokalguiden som ska hämta upp mig kommer dock. Jag ringer. Han sover…

Jag får tag på en taxi, skyndar mig till flygplatsen, lokalguiden kommer direkt dit istället, vi möter vår grupp och allt är som det ska. Tillbaka på hotellet. 30 svenska resenärer får vila några timmar innan dagens rundtur i Tbilisi börjar, under vilken jag får den fantastiska idé att jag ska rensa minneskortet för att få bättre plats på kameran.

Dagen avslutas med middag och det blir en tidig kväll.

Tisdag: Som tisdagen innan och dessförinnan åker vi till klosterkomplexet David Gareja i sydöstra Georgien. Det börjar bli rutin nu. Börjar vi dagen 08:30 hinner vi dessutom tillbaka till Tbilisi i lagom tid. Vi ser kloster, äter lunch i en landsby, gör fotostopp och väl tillbaka i huvudstaden kollar vi in historiska museet.

Det blir lite vila på hotellet innan middag.

Onsdag: Vi börjar 09:00. Riktning Uplistsikhe, Gori med Stalinmuseet och Mtskheta med kyrkorna. Lunch på en vingård. De börjar dock få lite ont om vin på gården.

Under första Georgienresan fick gästerna möjlighet att köpa rött vin, vitt vin och chacha som är en lokal variant av grappa. På andra resan var de röda vinet nästan slut, men de som ville kunde köpa de sista flaskorna. Och nu…, nu var det röda slut, det vita nästan slut och de som ville fick köpa det sista.

På väg tillbaka till Tbilisi tar vi idag middagen direkt. Alltså ingen vila på hotellet först. Det har med trafiken att göra. Den georgiska huvudstaden är inte gjort för så många bilar. Visst vore det skönt att få byta om på hotellet. Men att åka en sträcka som utan särskild trafik tar fem minuter, tar gärna en halvtimme i Tbilisi. Den tiden extra vill vi inte sitta i buss.

Torsdag: Österut, till vinregionen Kakheti. Även nu börjar vi klockan 09:00. Dimman gör att vi kör en annan väg än det vi i utgångspunkten tänkt. Vi tittar på kyrkan i Gremi, äter lunch hos en familj på landet. Farfar i familjen berättar om hur de odlar hasselnötter, majs och gör egen vin och honom. De producerar dessutom sin egen brandy som vi får smaka tillsammans med annat som de också gjort själv.

En av resenärerna får möjligtvis i sig lite väl mycket. När han ska av bussen vid ett senare tillfälle ramlar han. Dessutom på en annan resenär som även han ramlar. Tur i otur att domino-effekten inte blev ännu större. Lite blod spills, men som tur är blir det inget större drama. Jag ber resenären som föll att sitta några minuter innan han reser sig igen. Känna efter hur kroppen mår. Inga brutna ben, inga hjärnskakningar. Det går bra det här.

Vi gör stopp vid ett minnesmärke för andra världskriget. Ett minnesmärke med Stalins motiv och landsbyborna håller på att fixa och städa. Myndigheterna vill ta bort minnesmärket får jag veta. Landsbyborna vill behålla det.

Vi gör även stopp vid mosaikerna i den lilla staden Gurjaani. Jag har inte brukat stanna här, men väljer att göra det idag. Vi har tid, vädret är bra och jag tar tillfället i akt att berätta lite om offentlig konst i det som en gång var Sovjetunionen.

Även idag äter vi middag direkt när vi kommer in till Tbilisi, lite innan klockan 20:00.

Fredag: Det är resenärernas lediga dag. De som vill träffa mig vid frukost får göra det. Ifall det är frågor. Annars ses vi på eftermiddagen. Sista dag i Georgien.

Några frukostfrågor blir det, men inte så många faktiskt. Sen möter jag Mari, den finska kvinnan som jag satt bredvid på operan i söndags. Jag tar henne med till Centralmarknaden som vi utforskar tillsammans. Jag som trodde jag hade sett nästan allt. Det hade jag tydligen inte. Den gigantiska marknaden är ännu större än jag trodde.

Sen går vi till en av Tbilisis bättre presentaffärer. Jag har en 60-årspresent till min mamma att köpa.

På kvällen är det middag. Det torra vinet som resenärerna beställer är inte särskilt torrt. De som vill får byta. Jag försöker sova några timmar.

Lördag: 01:30 går bussen från hotellet. Min tredje grupp åker hem, och den här gången följer jag med. Mina tre veckor i Georgien har gått mot sitt slut. Å ena sidan är det rätt skönt att få komma hem. Å andra sidan finns det mycket kvar i Tbilisi att upptäcka.

Jag kommer hem till min lägenhet innan lunchtid. Det är skönt att vara hemma. En vecka hemma. Sen börjar min resa i Centralasien. Dock har det uppstått problem med ett av mina visum. Låt mig återkomma.

Några timmar sover jag på soffan. Går till affären. Gör spaghetti och köttfärssås. Dricker ett glas vin. Lägger mig tidigt.

Söndag: 07:00 och jag är vaken. 09:00 georgisk tid så kanske inte så konstigt. Jag diskar. I går orkade jag inte. Jag blev inte riktigt klar igår med resväskan. Idag fortsätter jag.

Vattnar blommor, försöker städa lite, går igenom tre veckors post. Kollar frys och kyl. Äter choklad. Det är konstigt hur jag på resa lyckas gå ner i vikt. När jag är hemma vill jag dock bara äta. Jag får akta mig.

Har några mail att skriva. Fast det får bli en rätt lugn dag ändå. Imorgon börjar en ny vecka.

Illustrationsbilden är tagen på Tbilisis centralmarknad. Mannen till höger visade stolt upp sina spädgrisar. Dessa väger kring 9 kilo per styck och kilopriset ligger på 15 lari, alltså ungefär 50 svenska kronor.