Art deco- husen. Det var det första jag såg i Olinda förutom kyrkan, eller snarare, en av många kyrkor från portugistiden. Olinda är nämligen en av dessa gamla städer. Dit portugiserna kom på 1500-talet, där de bygde sina kyrkor och kanske fort och handelsstationer.

Det jag sen märkte var att Olinda är rätt så skräpig. Papper och plastkapsyler lite här och var. Art Deco-husen fulla av signaturer och taggar. Färg på sprayburk måste vara billigt här. Jag gillar gatukonst. I Olinda var det mest förstörelse.

Sao Fransisco-kyrkan eller konventet eller vad det nu kallas. Ni får ursäkta min research. Den gör jag ofta när jag kommer hem från ett resmål. Olinda besökte jag igår.

Gatuförsäljarna erbjuder kallt vatten. Inte dumt för Olinda är varm. Souveniraffärerna ligger på rad. Virkade dukar och flaskor med sand i olika färger. Kylskåpsmagneter och allt som den utländska och inhemska turisten kan önska sig.

Ett museum visar upp gigantiska dockor som används i gatuprosessionerna under karnevalen. Brasilianska kändisar som kanske tilltalar mer den brasilianska turist än mig.

Utsiken söderut mot regionens huvudort Recife kan man dock inte klaga på. Olindas röda tegeltak och Recifes skyskrapare. Jag bor just nu i en av dem…

På turistinformationer hjälper tre killar till med att förklara Olinda karta. Staden kan lätt göras på en dag. Och alla kyrkor måste ju inte besökas. De börjar ju faktiskt se rätt så lika ut.

Vi äter sen lunch på ett mindre turistigt ställe. Omelett med torsk för mig. Brevid ett fruktstånd. Några killar säljer kokosnötter till 1 real. Under 3 kronor. En cd-försäljare på stor trehjulscykel spelar musik för hela gatan.

På eftermiddagen blir det karnevalsstämning i stan. Tydligen repetition inför de event som kommer vara här om en månads tid eller så. Musik, glada människor. En dag i Olinda går mot sitt slut.