Samarkand, Uzbekistan. 22 april


Samarkand. Jag har skrivit om det förut. Jag har varit här förut. Och nu är jag här igen.


Registantorget. Tillsammans med uzbekiska turister. De inhemska turisterna är många. Inte alltid lika lätt för uzbeker att resa utomlands. 


På marknaden träffar jag Rano. Vi har setts förut. Förra året. Förförra året. Vet inte varför jag började prata med henne. Kanske var det ögonbrynen. Hon följer det gamla modet. Och är alldeles för trevlig.


Vargtänder. Jag tycker vargarna ska få behålla sina tänder. Sitt skinn också i och för sig. Jag har inte sett dem förut, kvinnorna med vargskinnen. Och tänderna. Lyckoamuletter? Kanske lyckan måste köpas för pengar.


Jag köper två brödstämplar. Och lite brun uzbekisk ris till min kompis. Aldrig har jag sett så mycket ris förut…


En ros lada har också till sällsyntheterna. Synd att jag inte kunde köpa den. Det vill säga, jag frågade aldrig.


Dagen avslutas med vinprovning och restaurangbesök. Och nu ligger jag här och ska sova. Imorgon är en ny dag i Samarkand..

Kategorier:Blogg/Dagbok, UzbekistanEtiketter:,

2 kommentarer

  1. Ser riktigt häftigt ut!

  2. Om jag nån gång kommer fram till Samarkand… Fina bilder, by the wag.

Kommentera

WP2Social Auto Publish Powered By : XYZScripts.com

Upptäck mer från Johnnybajdzjan

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa