Jag har köpt flygbiljetterna. 7524 kronor. Inte de billigaste på marknaden, men ändå helt okej. Det kunde varit värre. Den 14 mars åker jag. Den 10 april är jag tillbaka igen. Fyra nya länder under lika många veckor. Det låter som en bra plan tycker jag. Att jag inte åkt hit förut beror nog på språket.

Sol och strand och stora städer, vattenfall och djupa skogar, större stekar, kvällspartaj: Brazil, Argentina, Uru- och Paraguay.

Min svenska är okey, fast inte min spanska. Den är så gott som icke-existerande och det samma gäller portugisiskan Det är kanske därför att Syd-Amerika aldrig haft första prioritet hos mig. Och de är ju det där med att resa…, världen är stor, det finns mycket att upptäcka och då gäller det att prioritera. Att åka till A betyder ibland att man inte kan besöka B. Den här delen av världen har kanske just varit B för mig.

Men snart är det alltså dags. Den 14 mars lämnar jag Stockholm, den 15 mars ankommer jag Sao Paulo i Brasil. Jag vet inte riktigt vad jag ska förvänta mig. Kanske bäst att inte förvänta så mycket. Människor, betong, skyskrapor. Ett monster till stad säger guideboken. Och vem vet vilka monster som kan finnas där, mellan Praca da Se och Praca da Republica och avenyerna däremellan.

Några dagar senare fortsätter färden mot Iguacu, eller Iguazu som det heter på den spanskspråkiga sidan. De stora vattenfallen utgör nämligen en gräns mellan länderna Brasil och Argentina. Inte många kilometer bort finns dessutom Paraguay. Två hel- och två halvdagar ska jag stanna här, se de mäktiga vattenmassorna från båda håll, alltså både från Brasil och från Argentina. De sägs att de finaste fotona får man från den brasilianska sidan medan från den argentinska kommer man närmare vattnet. Vågar jag det med min kamera?

Jag flyger fram och tillbaka till Iguacu. Sen Sao Paulo igen för att åka buss till den lilla kolonialstaden Paraty som ligger mitt emellan Sao Paulo och Rio. Därifrån båtutflykter till tropiska öar med vita stränder. Det – om jag ska tro reklamen, och det ska jag väl? Sen  vidare, lördag kväll i Rio!

Copacabana, Ipanema, ord som funnits där, som kanske har en särskild innebörd. Men hur är verkligheten i jämförelse med det en föreställer sig? Jesus står där med utsträckta armar på berget. Sockertoppen målade jag i akvarell en gång för över tjugo år sedan. En gång skulle jag väl dit. Den ena gången blir nu. Favelorna, de fattigas stadsdelar som man har hört talas om. Vågar jag mig dit?

Därefter tillbaka till Sao Paulo som blir min bas under första hälft av resan. Andra hälft börjar 31 mars när jag flyger från Sao Paulo till Buenos Aires. Fast vänta, inte riktigt så snabbt… Flygresan ger min en nio timmars mellanlandning i Paraguays huvudstad mitt på dagen. Bästa showtime för att faktiskt göra något vettigt under en mellanlandning. Visst, jag ska uppleva Asuncion för allt den är värd. Inte sitta på flygplatsen här inte!

Weekend i Buenos Aires. Kanske hittar jag ett klassiskt hotell. Tänk 1920- och 30-tal. Jag gillar dem, fast de flesta hotell förlorar sin charm när de köps upp av en internationell kedja och genomgår en större renovering och en prisjustering som det så fint heter. Det tycker i alla fall jag. Både jag och min plånbok gillar det lite sunkigt.

Måndagsbåten över till Uruguay. Colonia och Montevideo, Punta del Este och kanske stranden vid José Ignacio. Om jag är sugen på strand förstås, eller om jag kanske heller vill åka upp floden som bildar gränsen mellan Argentina och Uruguay. Vid Fray Bentos har nämligen en gammal köttfabrik blivit museum och vad kan vara mer udda och lockande än just det? Köttmuseum i Uruguay, och visst, vissa tycker väl att kött hör hemma på just museum.

De sista dagarna spenderar jag tillbaka i Buenos Aires. Tango, Evita, alla klichéer. Syd-Amerikas Paris som den kallas, eller så är det Paris som är Europas Buenos Aires. Beror bara på perspektivet. Inga köttmuséer här i alla fall, utan snarare en blodig biff.

Den 9 april är det hemfärd. Den 10 har jag en heldag i Frankfurt. Har aldrig varit där heller så det blir säkert bra bra och i Tyskland kan jag i alla fall språket. Sen blir det hem till Sverige för att tvätta kläder och äta grönsaker.