Santorini med dess vitmålade hus, blåa fönster och gamla väderkvarnar är kanske den mest vykortssköna av alla Greklands öar. I den berömda solnedgången i staden Oia, norr på ön, fotas det frenetiskt. En internationell modefotograf med assistenter och utrustning fokuserar på modellen. En kvinna poserar i vit brudklänning på toppen av ett av stadens små hustak. Omkring står vi andra, hundratals, kanske tusentals och väntar på att solen ska gå ner i havet. Himlen ska färgas i nyanser av rosa, röd och orange. Ljuset ska pastellfärga de vita små husen med sina blåa fönsterramar.

Santorini betyder internationella fotografer, kändisar, de som betalar 400€ for en natt i ett rum med utsikt och 15€ för en fördrink. I och för sig kanske inte så avskräckande för den som har en god månadslön och värdesätter en vacker solnedgång.

Dock behöver inte denna grekiska, kanske mest bildsköna ö kosta skjortan. Jag får ibland frågan hur jag har råd att resa så mycket. – Santorini? Wow! Hur kan du åka dit? Har inte du precis varit ute och rest? Jodå, det har jag, men det går också att ha råd till det som man kanske annars inte har råd med. Om man är lite flexibel.

Såhär gjorde jag för att få en veckas vistelse på Santorini med en budget på 3000 kronor:

Boende:

I slutet på maj, början på juni, har turistsäsongen börjat i den grekiska ö-världen. Hotellen har öppnat igen efter ett drygt halvår i vinterdvala och priserna är låga jämfört med juli, augusti och september, så även på Santorini.

Santorini har många småorter. Billiga och dyra hotell finns stort sett överallt. Boenden kan hittas i Fira, Kamari, Megalochori, Pyrgos med mera. Dock är det två ställen som utmärker sig. Det är Perissa och Oia.

Perissa ligger vid kanske Santorinis bästa strand. Hotellen finns i olika prisklasser, från enkla lägenheter till lyxhotell. Jag och min kompis som jag åkte med hade två krav vid val av hotell. Vi skulle ha eget kök och det skulle vara nära stranden.

Med eget kök kan vi äta bättre, hälsosammare och självklart billigare. Vi hade inget emot att laga en varmmåltid per dag, även om det är semester. Att botanisera i lokala mataffärer är dessutom ett nöje i sig, oavsett vart i världen man reser. Så tycker i alla fall jag. Om hotellet ligger nära stranden behöver man heller ingen bassäng. Hotell med simbassäng är ofta dyrare än de utan.

Det som saknas i lilla Perissa, på södra sidan av ön, är dock den ack så tilltalande solnedgång som Oia i nordväst kan bjuda på. Solnedgången är vacker, kanske ännu efter en vända i Lightroom eller Photoshop. Men så spektakulär att jag vill betala 400€ per natt, som en kinesisk turist vi pratade med gjorde, bara för att njuta av solens slutfas från sin balkong, nej, det är den dock inte.

Samhället Oia klamrar sig fast på vulkanklippor. 150 meter över havet. Det innebär att nivåskillnaderna är stora, trapporna många och stranden är långt bort.

Valet blir därför ofta mellan dyrt lyxboende i Oia, med solnedgångar, modefotografer, haute couture, haute cousine och allt annat som är eller vill vara haute, och Perissa, som erbjuder en mycket större bredd i sina hotell, och där en vecka i en enkel liten lägenhet för två med balkong i söderläge, eget kök, air-condition och 100 meter från stranden kostade 175€.

Flyg:

Det grekiska flygbolaget Aegean flyger till Santorini via Athen och har ibland riktigt bra erbjudanden. Norwegian flyger direkt till Santorini från Arlanda, även där borde en bra deal kunna hittas när det är kampanjer på gång.

Om man inte är lika förutseende och planerat lika bra, finns det ändå hopp. För att få det riktigt billigt kan det kanske vara ännu mer fördelaktigt att ha koll på de tomma flygstolarna hos charterbolagen. I skrivande stund finns det hos Apollo returbiljetter Kastrup – Santorini för 598 kronor. Själv betalade jag 998 kronor med Apollo för min flygstol mellan Arlanda och Santorini + 295 kronor för en incheckad resväska. En vecka med utresa i slutet på maj och hemresa i början på juni.

Transport på Santorini:

Taxinäringen i Grekland är vad jag förstått reglerad. I den grekiska ö-världen har varje ö ett visst antal taxibilar som står i relation till antal fastboende. Dessa är inte billiga. Hotellen kan ordna transport till och från flygplatsen, transport som kostar lika mycket som taxi. Det innebär att bil mellan flygplatsen och Perissa kostar 30€. Hade det kostat 15, hade vi för enkelhets skuld kanske tagit taxi, men inte 30.

Som tur är, har Santorini ett välfungerande bussnätverk. Bussarna går mer eller mindre efter tidtabell och för vilka huvudorten Fira är knutpunkten. Med andra ord, efter 10 minuters väntande vid flygplatsens busshållplats kom bussen. 1,80€ till Fira. Några minuters väntande i Fira och sen 2,40€ till Perissa. Totalt 4,20€ per person istället för 30€ för en bil.

Från Perissa till solnedgångsstaden Oia kan man också åka buss, även den via huvudorten Fira. 2,40€ till Fira och 1,80€ vidare till Oia. Det, om man inte vill gå den dryga milen mellan Fira och Oia. Det gjorde jag vid ett tillfälle fast det får bli en annan berättelse.

Mat på Santorini:

Jag gillar att göra min egen mat. Det gör min kompis också. Inte bara för att det blir billigare, utan även för att vi då vet vad vi äter. Vi vet vilken olja som finns i grytan, hur mycket salt som är i maten, att salladen är sköljd och att isbitarna inte är av det äckligtsmakande kranvattnet, att kycklingen är ordentligt stekt och att biffen inte är det.

I Perissa finns ett stort utbud restauranger. Några där grekerna sitter med sin gyros eller sitt kaffe under grälla färger på en lokal taverna. På andra restauranger nära stranden får solhungriga nordbor en snarare bedrövlig bild av grekisk matkultur. Restauranger i Perissa serverar gärna en huvudrätt för 10€ eller mindre, och set-menyer för två finns för 25. Där de ena restaurangen serveras moussaka och souvlaki, serverar också den andra restaurangen moussaka och souvlaki. Kanske även någon grillad sardin.

I Fira eller Oia kostar å den andra sidan en huvudrätt tre gånger mer, ungefär 30€. Matens kvalitet där vill jag inte säga något om, men jag har sett tillräckligt med misshandlat mat på exklusivt porslin för att inte våga chansa. Mina euros är tyvärr inte så många.

Dryck på Santorini:

När det gäller dryck kan ett glas lokalproducerat vin i Perissa kostar 1,50€. En öl kanske 2 eller 2,50, om inte 3, fast då är det vid stranden. En lyxig cocktail ligger på 3-4€ en bit bort från strandhänget.

I Oia däremot kostar vinet gärna 5€, ölen 7 eller 8 och den snygga cocktailen ligger på 15-17€. Det man får på köpet är som sagt solnedgången och en och annan förbipasserande miljonär, vilket ju alltid kan vara något?

För den som både äter och dricker i lägenheten, finns lokalproducerat vin till 3€ för 1,5 liter. Absolut inte sämre än det som annars fås på bar eller restaurang. Dock unnade jag mig självklart även ett par både goda och snygga drinkar vid en uteservering!

Pengar på Santorini

För något år sedan var det mycket i nyheterna om att pengarna i grekiska bankomater höll på att ta slut på grund av krisen, därför uppmanades vi besökare till att ta med kontanter. ”Cash is king” så att säga. Samtidigt uppmanades vi även att ta med kort. Det, eftersom alla kortbetalningar registrerar och det blir svårare för restaurangen eller affären att undvika moms.

Nu är det dock inte samma kris. kontanter finns i bankomaterna, men Santorini är en liten ö. Bankomater finns inte överallt. Och även om det skulle finnas en bankomat i varje landsby, tänk om den är ur funktion just när du står där och vill ha ut dina pengar.

Själv åkte jag med både kort och kontakter. 100€ i mindre sedlar och de euromynt jag hade hemma. Att jag tog dem med är jag glad för, för öns busschaufförer är inte jätteförtjusta i stora sedlar. Och är det inte skönt att landa på en flygplats och faktiskt kunde fortsätta mot sitt hotell utan att börja med pengastrul först?

Stannar man en vecka på Santorini blir det kanske en del mindre inköp. Lite färskt bröd om morgonen i bageriet. En sex-pack med vatten från det lokala minimarket. En drink på lokala puben. Då är det skönt med kontanter. Vissa gånger får man kvitton, andra gånger inte, och ja, då blev det kanske ingen moms till grekiska staten på de där 1,90€ som 9 liter vatten kostar.

Men för de stora inköpen, i de lite större mataffärerna, eller om man har en lite större restaurangnota att betala – då funkar korten. Om inte kortautomaten är sönder förstås. Eller om uppkopplingen är så trög att sekunderna blir en minut, och minuten blir tre.

Och som bussbiljettören sa till en amerikansk tjej som stod där med sin stora sedel och ville ha en enstaka 2,40€-biljett: ”Ge inte den där 20-centen i drinks när du sitter i baren i kväll. Spara den till oss!”

Annat:

Det finns organiserade utflykter att ta. Du kan åka båt till grannöarna, bada med några hundra andra i varma källor, vandra 20 minuter upp till kratern på en liten vulkan, se den berömda solnedgången från däck. Dessa utflykter kostar från 20€ och upp för en halvdag. De är kanske jättebra, vad vet jag, men reklambilderna lockade inte mig.

Det finns vandringsleder stort sett på hela ön, vilket ju är ett gratisnöje. Utsikterna där du ser havet på öns både östra och västra sida är rätt spektakulära om jag får säga så. Jag promenerade vandringsleden på dryga 10 kilometer mellan Fira och Oia. Ett måste. Där finns även andra leder och trevliga promenader.

Vingårdar kan besökas men många vill att man föranmäler sig. Provsmakningar kan göras med sommelier och är allt annat än billigt, men förhoppningsvis får man med sig lite kunskap på köpet. Vingårdarna kan dock vara lite svåra att ta sig till om man inte hyr egen bil och är inget som man bara hittar på spontant.

För den som gillar arkeologi finns åtminstone två olika utgrävningar på ön, Gamla Thira och Akrotiri. Kanske borde jag ha besökt dem, fast å andra sidan, stranden var skönare.

 

Jag spenderade dock en halvtimme på Santorini Museum och Prehistoric Thira (Thira är för övrigt det grekiska namnet på Santorini), vilket kostade 6€.

För dessa pengar fick jag se krossade krukor men även några hela som var rätt så snyggt målade. Dessutom väggmålningar och något guldföremål, alla hittade på Santorini och ungefär 3500 år gamla. Inget måste, men visst, det gav en liten inblick i den Minoisk-kretiska kultur som en gång har funnits även här.

Man tror att kulturen försvann just för 3500 år sedan, på grund av ett gigantiskt vulkanutbrott som gjorde att hela västra delen av ön kollapsade och försvann i havet.

Dagens grekiska Medelhavsö, Santorini, är den östra halvan – med vitmålade hus på röd och svart lavasten. Hotspot för de snygga och rika, men som även, som jag gjorde, kan göras för under 3000 kronor. Att fota solnedgångar är ju trots allt fortfarande gratis!

Resans totalpris:

Flyg och bagage: 1293 sek

Hotell: 850 kr

Lokaltransport: 225 kr

Matkostnader: 400 kr

Annan shopping/inträde: 200 kr

Totalt: 2968 kr