Uplistsikhe, Georgien. Foto: Johnny Friskilä

Herrens befästning, så skulle den heta om den låg i Sverige, grottstaden i Georgien, i vilken vi gör vår eftermiddagspromenad. Bussen har tagit oss en mil österut från Gori på väg mot Tbilisi. Uplistsikhe, som är det georgiska namnet, sprider här ut sig på kullarna vid floden som rinner sakta förbi, Mtkvari.

Uplistsikhe, vi smakar på namnet. Det låter nästan lite hemlighetsfullt. Svårt att skriva, svårt att säga, och en gång blev här även svårt att leva. Här, i denna en av Georgiens äldsta städer, bodde en gång uppemot 20 000 människor. Staden låg i hjärtat av det gamla kungariket Kartli, känd som Iberia i de gamla klassiska skrifterna. Här, från järnåldern och framåt, tillbads solguden och vi, resenärer från Sverige, vandrar i solens hetta mellan dåtidens offerplatser, saluhallar och underjordiska tunnlar. Vi svettas. Inte konstigt att solen hade sin gud.

Uplistsikhe, Georgien. Foto: Johnny Friskilä

Sen kom kristendomen. Solguden fick vika, men det sägs att under en period levde den gamla och den nya religionen sida vid sida. Jag vet inte riktigt om jag ska tro på det, och kommer underfund med att nej, jag tror inte på det. Men med kristendomen på frammarsch fick i alla fall denna Herrens befästning vika för Mtskheta och Tbilisi som blev centrala i och med den nya religionen.

Tbilisi skulle dock erövras av araberna, och kring år 900 blev igen Uplistsikhe en stad på kartan. Inte bara flyttas Kartlis kristna kungar hit, men staden var även ett stop på handelsvägarna mellan öst och väst, Asien och Europa. Sidenvägen!

Georgiernas stora stolthet, Kung David tog tillbaka Tbilisi. Året var 1122, och Uplistsikhe förlorade igen sin betydelse. Hundra år senare kom mongolerna, och staden förstördes totalt. Årtal, kungar, krig, är det det som är historia?

Vi klättrar upp mot en kyrka, prinsens kyrka, Uplistsulis Eklesia. Den härstammar från 900-talet och byggdes kanske på den plats där det viktigaste förkristna templet stod. Det är i alla fall en av teorierna. Sen finns ett mycket äldre förkristet tempel, Makvliani-templet. Prästernas stolar är huggna i sten i det stora rummet. Drottning Tamaras sal är ett annat av dessa stora rum vi besöker. Dock var drottning Tamara knappast här. Fast vem vet? Herrens befästning bär på många hemligheter.