Kalta Minor Minaret, Khiva, Uzbekistan. Foto: Johnny Friskilä

Det är ett av dessa nästan magiska ögonblick. De som så alltför sällan uppenbarar sig. Staden heter Khiva. Landet är Uzbekistan När du står på gatan och tittar rakt framför dig. Du andas lugnt och bara ser. Ser ljuset. Himlen. Månen. Ser det blå kaklet på minareten och för några korta sekund, känns det som du är i en saga från Tusen och en natt. Sitter det någon på månen? En flygande matta seglar förbi…

Sen är det där ögonblicket över. Ditt vakna jag kommer tillbaka och du vet var du befinner dig. Bredvid Kalta Minor-minareten. Det var Muhammed Amin Khan som började bygga den. Året var 1851, alltså inte så länge sedan. Den skulle bli större än de största minareter i Centralasien, hela 70 meter hög. Men fyra år senare dog khanen, och minareten, från vilken man skulle kunna se hela vägen till Bukhara, färdigställdes aldrig.

Idag står den där, 29 meter hög, mitt i gamla stan i Khiva i Uzbekistan. Den påminner om ett sagoland som kanske inte var en saga för det folk som bodde där då, men istället skapar en saga för de människor som besöker det nu.